Hertha Hillfon-fot i Mälarhöjden

En fot i brons, från av Hertha Hillfon har nu fått sin plats utanför t-banestationen i Mälarhöjden, orten där hon bodde och verkade i nästan 70 år. Vid invigningen kunde Eric Sjöström, ordförande för Hertha Hillfons Vänner, berätta att vänföreningen hoppas att snart kunna ha en lokal där hennes konst kan presenteras.


 

"Det var sommaren 1970 och jag hade sommarjobb hos Hertha Hillfon. Jag fick 8 kronor i timmen. En ganska modest lön även med den tidens mått. Det kompenserades av att jobbet till stor del bestod i att ligga på ett bord i hennes ateljé och äta jordgubbar och lyssna på Ravi Shankar medan Hertha skulpterade min fot. Ibland fick jag sitta på en stol, som stod på arbetsbordet, medan hon gjorde samma fot ur en annan vinkel.

Jag minns inte hur många fötter det blev. En skulle till en skola i Jakobsberg utanför Stockholm. En stötte jag på hemma hos vännerna Mikk och Lotta när jag för första gången var hemma hos dem för cirka 12 år sedan. Den stod där i hallen och jag fick ta av mig skor och strumpor för att jämföra. Samma fot. Samma förhållande mellan tårnas längd. Samma sneda lilltå."

Orden är skrivna av keramikern Calle Forsberg som sommaren 1970 jobbade hos sin faster Hertha Hillfon. Nu har alltså Calles bronsfot satts upp utanför Mälarhöjdens tunnelbanestation som en påminnelse om att Hertha Hillfon bodde och verkade på Sexstyversgränd i Mälarhöjden mellan 1944 och 2013.

Eric Sjöström, ordförande för Hertha Hillfons Vänner, berättade att vänföreningen nu hoppas ha hittat en lokal där hennes konst kan presenteras i en utställning och där skapande verksamhet också kan arrangeras. Vänföreningen står också bakom en karta över var man kan se ett urval av Hertha Hillfons offentliga konstverk i Stockholm.

Offentlig konst – så började allt

Vid förra sekelskiftet började arbetet för stockholmarnas offentliga konst i mer organiserad form. Läs mer här.