Himmelskt i Sätrahallen

Det dominerande inslaget på Jenny Granlunds verk på Sätrahallens fasad är himmel. Närheten till en idrottsplats ledde konstnären till att ställa tanken på resultat mot paus och vila, prestation mot reflektion. Hallen och verket invigs den 30 augusti kl 13.


För den konstnärliga gestaltningen av fyra nya idrottshallar i Stockholm gavs Jenny Granlund och Carl Johan De Geer uppdraget att svara för två var. Hallarna är nära nog identiska, med en högdel för idrottsutövandet och en lågdel för omklädning och funktionsrum, men ska ges sin egen tydliga identitet. Bilder och mönster ska integreras i fasadplåten som är mörk- och ljusgrå.

Jenny Granlund har för Sätrahallen tagit fasta på att detta är en plats för resultat och prestationer och hon vill påminna om vikten av att andas emellanåt, att se upp på molnen en stund innan aktiviteterna återupptas.

Jag vill ta ner himlen till marknivå, säger hon om sin blåvita fasad, med namnet Ett moln i träningsbyxor. Om man gör det påverkas himlen av den mänskliga omgivningen och formerar sig i mönster, i geometri och ornament. En stapel med bollar på ena sidan av fasaden visar på de olika sporterna i hallen: handboll, basket, innebandy, volleyboll och badminton. 

Mitt i stapeln balanserar en kaffekopp och talar om att även pausen är viktig, och basen för pelaren är en pokal för uppmuntran och fokus. På andra sidan skvallrar en löparbana om utomhusidrotten men symboliserar också fart, rörelse och riktning.

Beställare är Fastighetskontoret och projektledare Päivi Ernkvist/Stockholm konst.

Jenny Granlund är född 1972 och utbildad vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. I sina stora teckningar flätar hon ihop komplicerade mönster, med både abstrakta och föreställande element. Ornamentiken har ofta orientaliska inslag. 2014 deltog hon i samlingsutställningen Suecia Contemporare på Kalmar konstmuseum och på Slussens t-banestation kunde man se hennes tillfälliga utsmyckning "Universums krökta rum och mänskliga felsteg".

Offentlig konst – så började allt

Vid förra sekelskiftet började arbetet för stockholmarnas offentliga konst i mer organiserad form. Läs mer här.