Moderna människopelare i Svedmyra

För förskolan Kolonnetten i Svedmyra hämtar Patrick Nilsson inspiration hos antikens "människopelare", kvinnliga karyatider och manliga atlanter som bar upp hela bjälklag. Men här speglar de nära tre och en halv meter höga pelarna barnens värld med nallar, böcker, huvtröjor och flätor.

Svedmyra är ett av de områden som ska förtätas och bebyggas under de kommande åren. 300 nya bostäder beräknas och då behövs förstås också fler förskoleplatser. Nybyggda förskolan Kolonnetten, som ska kunna ta emot 108 barn, är en tvåvåningsbyggnad i souterräng i sluttningen mot Enskedevägen. Utmed den östra fasaden löper en två meter bred balkong och här finns också entréerna till förskolan.

Här har Patrick Nilsson gjort två 340 cm höga och 400 kg tunga betongskulpturer som "bär upp" balkongen. Huvudambitionen har varit att göra en rolig, lättförståelig och fantasieggande skulptur, förklarar konstnären i sin beskrivning. Pelarna med figurer staplade på varandra accentuerar entréerna och bjuder in till trapphuset där en fondvägg av tapet anknyter till motivet.

Skulpturerna har en konsthistorisk referens till antikens föreställande pelare, de kvinnliga karyatiderna och de manliga atlanterna. Också den vita betongen knyter an till konsthistorien och vår bild av den marmorvita antiken. Här är pelarna i modern version med en pojke och en flicka som huvudfigurer, truliga, praktiskt klädda och med fötterna tryggt placerade på kunskapen i form av böcker. På tapetväggen i trapphuset återkommer sex barnansikten i rytmiska rapporter.

Beställare är Sisab och projektledare för Stockholm konst Frida Cornell. Invigning blir det onsdag den 26 oktober kl 15.

Patrick Nilsson är född 1966 och utbildad vid Valand i Göteborg och Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Han har haft flera separatutställningar, bland annat på Göteborgs konstmuseum 2013 som mottagare av Stenastiftelsens kulturstipendium, och deltagit i flera samlingsutställningar såväl i Sverige som t ex i Frankfurt och New York.

Offentlig konst – så började allt

Vid förra sekelskiftet började arbetet för stockholmarnas offentliga konst i mer organiserad form. Läs mer här.