Start och historia

Stockholm konst etablerades 2008 och förnyar en hundraårig tradition. Vi ser till att nya verk tar plats på gator och torg, och utökar en av landets största konstsamlingar. Vår uppgift är att ge stockholmarna den allra bästa konsten. Läs om Stockholms konsts start och historia.

Konst ska finnas i människors närmiljö. Det menar inflytelserika debattörer vid förra sekelskiftet. Konsten är viktig för alla människors välbefinnande och stimulans, hävdar bland andra pedagogen och opinionsbildaren Ellen Key (1849–1926), konsthistorikern Carl G Laurin (1868–1927).

Konstnärer och arkitekter anlitas

I Stockholm sammanfaller idéerna med politikernas och stadsplanernas ambitioner. Dåtidens främsta arkitekter och konstnärer anlitas i arbetet med nya skolpalats och offentliga byggnader. I början är aktiviteten ganska begränsad i tid och rum. Från konsten i sekelskiftets Norra Latin och och Östra Real är steget inte så långt till 1910- och 20-talens nya konstnärsgeneration i Rådhuset, Stadshuset, Konserthuset och Stadsbiblioteket. Men depressionen, andra världskriget och i viss mån den "osmyckade" funktionalismens genombrott leder till en krympande arbetsmarknad för konstnärerna. 1937 bildas Statens konstråd i syfte att föra ut konsten i samhället. Det innebär samtidigt ett statligt stöd till konstlivet och arbetstillfällen. Statens konstråd står som förebild när Stockholm organiserar och ta sitt ansvar som finansiär av konstnärlig utsmyckning och konstinköp. Men ännu ett par decennier fram över handlar den offentliga konsten i staden oftast om enskilda initiativ, insamlingar och donationer.

Den offentliga konstens rekordår

I början av 1960-talet inför Stockholm mer enhetliga normer och rutiner för beställningar av offentlig konst. Byggandet har skjutit fart och stadsbilden omdanas med det nya moderna Hötorgscity, tunnelbanan och Vällingby centrum. Nu inrättas stadens egna konstnämnder som var och en arbetar med konstfrågor inom sina respektive områden, t ex skola och trafik. Den offentliga konstens "rekordår" sträcker sig från 1950 till 1970-talet. Enprocentsregeln, som anger att en procent vid ny- och ombyggnader i Stockholm stad ska avsättas för konstnärlig utsmyckning, tillämpas generöst. Arkitekter och konstnärer får återigen uppdrag. Och det blir en självklarhet att stockholmarna ska kunna ta del av konst och utsmyckningar i sin vardagsmiljö.  

Ett kansli och ett råd för stadens konst

1993 avskaffas stadens konstnämnder, istället inrättas Stockholms konstråd och Stockholms konstkansli. Konstkansliet, som är föregångaren till Stockholm konst, får ansvar för både nybeställningar av offentlig konst, inköp till och utlån av verk ur stadens konstsamling, samt vård och konservering av alla verk. I Stockholms konstråd tas, vid den här tiden, de formella besluten om genomförande av större projekt som gäller permanent placering av konstverk på stadens mark.

Stockholm konst startar 

Konstkansliet avskaffas 2008. Istället inrättas Stockholm konst som får sin plats i Liljevalchs konsthall på Djurgården. Stockholm konst delar lokaler, kompetens och chef med Liljevalchs konsthall men har sitt eget ansvarsområde. Stockholm konst tar hand om hela processen som leder fram till att ett nytt konstverk kommer på plats i stockholmarnas miljö. Verksamheten omfattar nybeställningar av offentliga verk till gator, parker, bostadsområden och torg, och med inköp av konst som exempelvis placeras på arbetsplatser, förskolor, skolor och äldreboenden. Däremot är det Stockholms stadsmuseum som ansvarar för förvaltning och vård av verken. I januari 2009 förändras konstrådets uppdrag – gruppen är inte längre beslutsfattande utan är numera rådgivande. Genom Stockholm konst står den offentliga konsten i stan inför en ny fas.

Källor

  • Stockholms kommunkalender 2008, sid 219.
  • Bo Wingren: "Stockholms konstmuseum", utställningskatalogen Svenskt 1900-tal, Liljevalchs konsthall (1999).  
  • Bilden på Ellen Key. Foto: Goodwin, Henry B. Tillhör Stockholms stadsmuseum. Se full storlek här