Jättenäckrosen blommar i Hökarängen

Jättenäckrosen i patinerad brons blommar i Hökarängen. Ingela Ihrman tolkar ett klassiskt motiv på ett nytt sätt. Hennes skulptur påminner om människans rätt att bestämma över sin kropp och framställning. Gammaldags skulpturtradition utmanas genom ett fyndigt återbruk med djup symbolik, lekfullhet och nya värderingar. 

I Ingela Ihrmans konst förenas olika konstnärliga uttryck. Hennes skulptur Jättenäckrosen är inspirerad av en performance som Ihrman genomförde i ett tropiskt växthus i Kalmar 2012. Iklädd en egentillverkad kostym iscensatte hon Victorianäckrosens blomning och ”slog ut” inför publik två kvällar i rad, den första gången med vita kronblad och den andra gången med rosa.

Jättenäckrosor, världens största, härstammar från Sydamerika och växer i Amazonflodens delta. De uppmärksammades 1840 av engelska upptäcktsresande i Guyana och väckte så stor beundran att de namngavs efter den dåvarande engelska drottningen Victoria. I västvärlden har jättenäckrosor odlats i specialbyggda Victoriahus.

Bladen på jättenäckrosen mäter upp till tre meter i diameter. Dess utslagna blommor kan bli större än en människas huvud. Varje knopp blommar två nätter. Den första natten lockar den vita blomman de nattaktiva skalbaggarna till pollinering. På morgonen slår blomman ihop sig till en knopp igen, för att nästa natt släppa ut skalbaggarna. Då har den även växlat färg till rosa. Jättenäckrosorna skyddar sig med kraftiga taggar.

Ihrmans skulptur i patinerad brons gestaltar en vuxen person som klätt ut sig till jättenäckros. Blomknoppen håller precis på att öppna sig. De fyra taggiga foderbladen är uppspruckna och blottar halvslutna kronblad. I blomstjälkens nederkant syns nakna fötter. En hand pressar ett av kronbladen i en ansträngning att slå ut.

Skulpturen är placerad på en stenbeläggning med ett mönster som liknar en vattenspegel. Belysningen, som aktiveras under dygnets mörka timmar, installeras under hösten 2021.

Idémässigt är Jättenäckrosen en omtolkning av historiska aktskulpturer med nakna kvinnokroppar, som exempelvis Näckrosen av Per Hasselberg (1850–1894). Till skillnad från monument över mäktiga män eller unga atleter, har kvinnokroppen traditionellt framställts som anonym och passiv. Ihrmans skulptur trotsar den gamla formeln. Den spektakulära blomkostymen blir en skyddande rustning för den kropp som finns inuti den. Människan bestämmer över sin kropp och tar kontroll över sin framställning.

Ingela Ihrman, född 1985, arbetar med performance, installation, text och skulptur. Hon är utbildad vid Konstfack i Stockholm. 2018 medverkade hon i den 58:e Venedigbiennalen. Tidigare hade hon deltagit i 11th Gwangju Biennale, Gwangju 2016, Modernautställningen 2018 på Moderna Museet i Stockholm, Luleåbiennalen 2018 med flera.

Konstprojektledare: Monika Nyström 




Enprocentsregeln

Enprocentsregeln anger att en procent vid ny-, om- och tillbyggnad i Stockholm stad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Läs mer