Många förknippar Stadshuset med bröllop. Skulpturen, som skapades speciellt för den specifika platsen, reser sig vid trappan upp till Stadshusets festlokaler och vigselrum – De hundrades valv. Konstverket är också förankrat i platsens historia och dess funktion.
Motivet anknyter till Stina Perssons tidigare verk. I sitt omfattande projekt Kyssen arbetade konstnären utifrån ett fotografi av Luca Madrassis skulptur Broderskyssen som föreställer en mor och hennes två barn. Det nya konstverket är i sin tur en ömsint hyllning till förälskelsen och kärleken.
Med kärlekstemat skrivs Stina Perssons skulptur in i konsthistoriens kapitel om mest oförglömliga kyssar, som August Rodins skulptur Kyssen, Carl Eldhs kärlekspar på klippor, Reodor Lundbergs Vågen och stranden med flera.
I Stina Perssons formspråk finns en gåtfull samhörighet mellan figurativt och abstrakt. I skulpturen förevigas också spår av konstnärens händer. Konstverket föddes ur en lerklump där motivet bokstavligen kändes fram. Leran grävdes inåt och trycktes ut för att som en negativ form gjutas i gips och sedan fullbordas i brons.
Konstverket gestaltar och antyder mer än det föreställer. Noggrann med sitt visuellt poetiska uttryck lämnar konstnären utrymme för betraktarens egen fantasi och drömmar. På det sättet blir kärleken i Stina Perssons gestaltning både universell och individuell på en och samma gång.
Stina Persson, född 1983, är utbildad på Konstfack i Stockholm och Umeå konsthögskola. 2019 blev hon den första Erland Cullberg-stipendiaten. Hon har även erhållit Marianne och Sigvard Bernadottes konstnärsstipendium och ett utställningsstipendium på Kungl. Konstakademien.
