Brobdingnag

Stockholm konsts första reaktion var att säga nej. Nej tack. Någon konst på torget utanför Kista Gallerias östra entré var inte nödvändig.

Torgets utformning, ritad av Sweco genom landskapsarkitekten Thorbjörn Andersson, var tillräckligt konstnärlig redan som den var, med sina solvända sittplatser och organiskt utformade kar med planterad växtlighet från tre världsdelar: Nordamerika, Asien och Europa.

Men så nästlade sig Cecilia Ömalm Krajcikovas starka konstnärskap in i tankarna på samrådsgruppen. Hennes lika finstilta som distinkta förmåga att skapa rumsligheter, inspirerade av dekormallar, äldre bokillustrationer och arkitektritningar, skulle kunna tillföra något här.

Konstnären (f. 1974) hade alltså att förhålla sig till landskapsarkitektens redan genomförande-beslutade gestaltningsidé när hon fick uppdraget. Ytterligare en förutsättning var att hålla konstgestaltningen platt, i marken, med nödvändigheten att hitta material som tål slitage av såväl fotgängare som utrycknings- och snöröjningsfordon som följd.

Med inspiration från mönsterbildningen i olika mattor och – framför allt – 1700-talsgrafik med planer över labyrintiska trädgårdar, tog Brobdingnag form. Ett till ytan 17,5 × 11 meter stort mönster i bockat rostfritt stål, och röd och svart betong som i färg knyter an till de angränsande husen. Det svarta betecknar de labyrintiska trädgårdarnas grönska, det röda labyrintens irrvägar. Många barn i området har redan upptäckt att det går att hoppa hage på ett nytt sätt här.

Men varför heter verket Brobdingnag? Ett ord som är bekant bara för den som läst Jonathan Swifts 1700-talsroman Gullivers resor?
– Jag tycker om att ordet kommer från ett påhittat språk. Det har inte har någon fast geografisk anknytning – det hör hemma överallt.