Vid Stockholms Stadion står en byst av Per Henrik Ling (1776-1839), som ofta kallats den svenska gymnastikens fader, utförd av skulptören Otto Strandman (1871-1960). 

Parkens stora monument i gjutjärn, stål och finsk granit skildrar i symboler delar av de svenska och finska folkens dramatiska gemensamma historia. I närheten finns en informationstavla som både på svenska och finska ger betraktaren hjälp att tyda symboliken.

Två hästar står och trycker sina huvuden mot varandra. Ny forskning säger att det nästan är djurplågeri att hästar står ensamma, de är flockdjur och mår bäst tillsammans. Hästarna här saknar båda var sitt framben och verkar beroende av varandra också rent fysiskt, för att hålla balansen.

Leo Holmgren (1904-1989) var en svensk skulptör, myntgravör och medaljkonstnär. Ung man med handduk är ett porträtt i realistisk stil, ursprungligen rest 1940 men flyttat till den nuvarande platsen 2004. Verket tillhör de offentliga skulpturer som ibland får ett stickat plagg att värma sig med av allmänheten.

Kentauren är Sigrid Fridmans kanske mest kända verk och är idag ett välkänt landmärke på toppen av Observatoriekullen. Det var dock långt ifrån självklart att skulpturen skulle uppföras överhuvudtaget. I samband med Norrmalmstorgs upprustning i slutet av 20-talet föreslog Fridman på eget bevåg en konstnärlig utsmyckning, Kentauren. Det initiala mottagandet var positivt men snart mötte

Skulptören Carl Eldh föddes 1873. Han var trettio år yngre än Strindberg och kunde följa författarens konstnärliga utveckling. Under diktarens levnadstid skapade Eldh flera skulpturer föreställande Strindberg som ung och framgångsrik. Efter författarens död beslutade sig Carl Eldh för att skapa ett minnesmärke över den avlidne. Fyra år senare var arbetet med gipsförlagan klar för

Skulptören Bror Marklund fick under sin yrkesverksamma tid många stipendier och utmärkelser. Han var professor på Kungliga Konsthögskolan och under sin egen utbildningstid där hade han Carl Milles som lärare. En annan Sittande pojke av Bror Marklund finns i Västertorp. 

En minimalistisk skulptur med talande titel.

Torsten Fridhs skulptur är en realistisk framställning av en sittande boxer. Verket donerades till staden av en anonym man, till minnet av hans bortgångna hustru Greta, ”hundarnas vän”.

Bitte Jonason Åkerlund skildrar i sin skulptur två musikanter på hemväg efter en synbarligen lyckad fest. Konstnären arbetar i en lekfull assemblageteknik, där hon låter pinnar, repstumpar eller bitar av wellpapp bli armar, ben eller delar av kroppar. Det färdiga assemblaget har sedan gjutits i brons.

En stor och märklig vagn rusar fram och dominerar helt denna öppna plats, intill står fem människoliknande figurer och en liten hund. K G Bejemark har velat visa på människans bräcklighet och utsatta situation i den mer och mer dominerande trafiken. Under 70-talet arbetade han med abstrakta verk som detta, men under 80-talet skapade Bejemark

Carl Eldh modellerade denna skulptur till Strindbergs 60-årsdag 1909. Den gjöts i brons och sattes upp utanför Eldhs ateljémuseum 1968. En kopia finns sedan 2002 i en park vid Gustavslundsvägen i Alvik, uppsatt av AP-fastigheter.

Vid dammen i Västertorps centrum ligger en kvinna i brons skulpterad av Eric Grate. Den installerades 1955 men en variant i terrakotta framställdes av Grate redan 1942. Liggande kvinna skiljer sig även tydligt i formspråk från Grates skulptur Trädet som är placerad ett stenkast bort och som är mer typisk för Grates 50-tal. Grate hade

Delvis dold i ett buskage står Palle Pernevis unga bronskvinna med en hand på höften i klassisk kontrapost. Konstnären har förenklat kroppsformerna i ett antal plan men ändå lyckats få ett helt realistiskt-naturalistiskt resultat.

Monumentalt placerad på en hög sockel av diabas tornar en trädliknande kvinnofigur upp sig. Eric Grates formspråk förändrades med tiden från det mjukt naturalistiska hos ”Liggande kvinna” vid fontänen på torget till det abstraherande och förenklade uttryckssätt som ”Trädet” ger exempel på. Den antika myten om Daphne, som förvandlas till ett träd, förefaller ha varit

Anders Jönssons skulptur Flicka i aftonsol står högst uppe i lunden och kikar mot solnedgången. Markbeläggningen vid denna utsiktsplats är gjord av svart och vit gatsten, lagd i ett fint bladmönster.

Det droppande trädet är en fontänskulptur av Sigrid Fridman (1879–1963). Fridman utbildade sig till skulptör hos bl.a. Antoine Bourdelle i Paris och utförde både mindre skulpturer, främst porträttbyster, och större offentliga verk, som t.ex. Kentauren som man kan se från Spelbomskans torg uppe på Observatoriekullen.  Det droppande trädet är Fridmans sista offentliga verk och färdigställdes samma år som hon

Jaume Plensa är en av vår tids mest betydande konstnärer. Han skapar gärna konstnärliga gestaltningar för offentliga platser och motiverar det med sin vilja att föra konsten närmare en större publikkrets än bara den som besöker konstmuseer och gallerier. Plensas verk finns i offentliga miljöer världen över. Carlota, den sju meter höga skulpturen i gjutjärn,

Kasper står på Medborgarplatsen och räcker lång näsa åt förbipasserande. Bronsskulpturen som är 1,75 meter hög knyter an till medeltidens tradition där småfolket fick göra sig lustigt över alla besserwissrar och den dåtida förnäma överheten.