Under det första längre besöket i Paris i slutet av 40-talet bodde Liss Eriksson och Brita Reich-Eriksson hos konstnärerna Jean och Gisèle Osouf. Det är Gisèle som varit modell till denna skulptur som ursprungligen höggs i kalksten 1948. Efter vandalisering gjöts den i brons.

Bronsskulpturen föreställer en liten flicka som barfota hoppar rep i gräset.  Hennes kjol är formad på ett sätt som tyder på att hon hoppar lätt och högt.

Berwald, som här porträtteras, var inte bara en av våra största kompositörer, han var också ortoped med ett institut i Berlin och senare under många år framgångsrik direktör för Sandö glasbruk i Ångermanland. Härtill var han nödd och tvungen eftersom ingen tjänst fanns tillgänglig för honom inom musikens område.

Skulpturen visar en kvinna i sommarklänning med en liten resväska i handen, på väg att resa bort. Begreppet ”husmorssemester” är den folkliga benämningen på det statligt sanktionerade stödet för husmödrar/hemmafruar att få en tids semester som infördes 1946. Det statliga stödet upphörde att gälla 1979, sex år efter att Ohlssons skulptur uppfördes. Skulpturen är intagen

Den humanistiske Gustav VI Adolf, som gick omkring på stadens gator utan livvakt och med intresse tog del av utställningslivet, skildras enkelt och vardagligt i kostym. En helt annorlunda bild av en kung än porträttet av Gustav V intill.

Skulpturen visar ettan och tvåan i ett lopp när de går i mål. Löparen som kommer först höjer händerna till en segergest, medan den andra tätt efter lutar sig framåt för att försöka nå mållinjen som segrare. Skulpturen är placerad intill huvudentrén jämte Carl Fagerbergs skulpturer Stafettlöparna och Kulstötaren. Alla tre kom på plats till Stadions 25-års

Carl Fagerberg (1878-1948) var en svensk skulptör. Han hade varit aktiv idrottsman och när han fick uppdraget att utföra två skulpturer som skulle stå färdiga till Stockholms stadions 25-års jubileum kunde han delvis utgå från egna erfarenheter. De två skulpturerna, Stafettlöparna och Kulstötaren, är placerade intill huvudentrén jämte Carl Eldhs Löpare vid målet. Ytterligare en

Carl Fagerberg (1878-1948) var en svensk skulptör. Han hade varit aktiv idrottsman och när han fick uppdraget att utföra två skulpturer som skulle stå färdiga till Stockholms stadions 25-års jubileum kunde han delvis utgå från egna erfarenheter. De två skulpturerna, Stafettlöparna och Kulstötaren, är placerade intill huvudentrén jämte Carl Eldhs Löpare vid målet. Ytterligare en

Vid Stockholms Stadion står en byst av Per Henrik Ling (1776-1839), som ofta kallats den svenska gymnastikens fader, utförd av skulptören Otto Strandman (1871-1960). 

Parkens stora monument i gjutjärn, stål och finsk granit skildrar i symboler delar av de svenska och finska folkens dramatiska gemensamma historia. I närheten finns en informationstavla som både på svenska och finska ger betraktaren hjälp att tyda symboliken.

Två hästar står och trycker sina huvuden mot varandra. Ny forskning säger att det nästan är djurplågeri att hästar står ensamma, de är flockdjur och mår bäst tillsammans. Hästarna här saknar båda var sitt framben och verkar beroende av varandra också rent fysiskt, för att hålla balansen.

Leo Holmgren (1904-1989) var en svensk skulptör, myntgravör och medaljkonstnär. Ung man med handduk är ett porträtt i realistisk stil, ursprungligen rest 1940 men flyttat till den nuvarande platsen 2004. Verket tillhör de offentliga skulpturer som ibland får ett stickat plagg att värma sig med av allmänheten.

Kentauren är Sigrid Fridmans kanske mest kända verk och är idag ett välkänt landmärke på toppen av Observatoriekullen. Det var dock långt ifrån självklart att skulpturen skulle uppföras överhuvudtaget. I samband med Norrmalmstorgs upprustning i slutet av 20-talet föreslog Fridman på eget bevåg en konstnärlig utsmyckning, Kentauren. Det initiala mottagandet var positivt men snart mötte

Skulptören Carl Eldh föddes 1873. Han var trettio år yngre än Strindberg och kunde följa författarens konstnärliga utveckling. Under diktarens levnadstid skapade Eldh flera skulpturer föreställande Strindberg som ung och framgångsrik. Efter författarens död beslutade sig Carl Eldh för att skapa ett minnesmärke över den avlidne. Fyra år senare var arbetet med gipsförlagan klar för

Skulptören Bror Marklund fick under sin yrkesverksamma tid många stipendier och utmärkelser. Han var professor på Kungliga Konsthögskolan och under sin egen utbildningstid där hade han Carl Milles som lärare. En annan Sittande pojke av Bror Marklund finns i Västertorp. 

En minimalistisk skulptur med talande titel.

Torsten Fridhs skulptur är en realistisk framställning av en sittande boxer. Verket donerades till staden av en anonym man, till minnet av hans bortgångna hustru Greta, ”hundarnas vän”.

Bitte Jonason Åkerlund skildrar i sin skulptur två musikanter på hemväg efter en synbarligen lyckad fest. Konstnären arbetar i en lekfull assemblageteknik, där hon låter pinnar, repstumpar eller bitar av wellpapp bli armar, ben eller delar av kroppar. Det färdiga assemblaget har sedan gjutits i brons.

En stor och märklig vagn rusar fram och dominerar helt denna öppna plats, intill står fem människoliknande figurer och en liten hund. K G Bejemark har velat visa på människans bräcklighet och utsatta situation i den mer och mer dominerande trafiken. Under 70-talet arbetade han med abstrakta verk som detta, men under 80-talet skapade Bejemark

Carl Eldh modellerade denna skulptur till Strindbergs 60-årsdag 1909. Den gjöts i brons och sattes upp utanför Eldhs ateljémuseum 1968. En kopia finns sedan 2002 i en park vid Gustavslundsvägen i Alvik, uppsatt av AP-fastigheter.