”De gåvo sina liv för oss” står det på skulptursockeln som också visar motiv ur sjömannens liv. Ostkustkommittén för sjökrigets offer skänkte skulpturen till staden.

Sigrid Fridman utbildade sig till skulptör hos bland annat Antoine Bourdelle i Paris och utförde både mindre skulpturer, främst porträttbyster, och större offentliga verk, som till exempel Kentauren uppe på Observatoriekullen. Porträttet av Ellen Key, som står i parken som bär hennes namn, är en stämningsfylld gestaltning av den inflytelserika författaren.

Egon Möller-Nielsen var med sina organiska, abstrakta lekskulpturer (eller lekmaskiner som han själv kallade dom) banbrytande i Sverige i slutet av 40-talet. Tuffsen fick sitt namn efter Möller-Nielsens dotter Mona vars smeknamn var Tuffsen. På frågan vad skulpturen föreställde svarade Möller-Nielsen att det föreställde en lekskulptur, formen är inspirerad av barns lust att leka, klättra,

I likhet med sin skulpturlärare vid studierna i Paris, Antoine Bourdelle, arbetade Nils Sjögren i en klassisk realistisk stil. Systrarna står med ryggarna mot varandra, en har händerna på huvudet och den andra håller ett krus vid sin sida, huggna ur ett marmorblock vars grund länkar dem samman.

En realistisk skildring av en ung flicka med en docka i famnen och en gammaldags dockvagn, en i den rad skulpturer som placerats utmed Katarina Bangata, från Götgatan till Vintertullstorget. En motsvarighet på Söder till konststråket Karlavägen.

Den gula Skitstöveln i aluminium är placerad på en kavalett och står i sluttningen nedanför Fiskargatans förlängning, öster om Mosebacketerassen. Verket har följande inskription: ”Årets dummaste idé förtjänar att jämföras med föregående års skitstövel”. Konstverket är stulet.

Skulpturen höggs i marmor redan 1889 och visar på konstnärens franskinfluerade realism. Denna bronsversion tillkom drygt 50 år senare. På Mariatorget finns ytterligare två skulpturer av Hasselberg, Snöklockan och Tjusningen. På Waldemarsudde finns ännu ett exemplar av Grodan och även skulpturen Näckrosen.

På klipphällen vid Sandbacksgatan står Hantverksstenen, bredvid den byggnad där Hantverksinstitutet tidigare låg. Granitskulpturen avbildar utövare av olika hantverksyrken och deras verktyg. Skulpturen är gjord av Edvin Öhrström, som drygt 20 år senare skulle skapa ”Kristallvertikalaccent”, det höga konstverket på Sergels torg, där hantverksskicklighet var viktigt för att lösa den komplicerade glas- och stålkonstruktionen.

Under det första längre besöket i Paris i slutet av 40-talet bodde Liss Eriksson och Brita Reich-Eriksson hos konstnärerna Jean och Gisèle Osouf. Det är Gisèle som varit modell till denna skulptur som ursprungligen höggs i kalksten 1948. Efter vandalisering gjöts den i brons.

Bronsskulpturen föreställer en liten flicka som barfota hoppar rep i gräset.  Hennes kjol är formad på ett sätt som tyder på att hon hoppar lätt och högt.

Berwald, som här porträtteras, var inte bara en av våra största kompositörer, han var också ortoped med ett institut i Berlin och senare under många år framgångsrik direktör för Sandö glasbruk i Ångermanland. Härtill var han nödd och tvungen eftersom ingen tjänst fanns tillgänglig för honom inom musikens område.

Skulpturen visar en kvinna i sommarklänning med en liten resväska i handen, på väg att resa bort. Begreppet ”husmorssemester” är den folkliga benämningen på det statligt sanktionerade stödet för husmödrar/hemmafruar att få en tids semester som infördes 1946. Det statliga stödet upphörde att gälla 1979, sex år efter att Ohlssons skulptur uppfördes. Skulpturen är intagen

Den humanistiske Gustav VI Adolf, som gick omkring på stadens gator utan livvakt och med intresse tog del av utställningslivet, skildras enkelt och vardagligt i kostym. En helt annorlunda bild av en kung än porträttet av Gustav V intill.

Skulpturen visar ettan och tvåan i ett lopp när de går i mål. Löparen som kommer först höjer händerna till en segergest, medan den andra tätt efter lutar sig framåt för att försöka nå mållinjen som segrare. Skulpturen är placerad intill huvudentrén jämte Carl Fagerbergs skulpturer Stafettlöparna och Kulstötaren. Alla tre kom på plats till Stadions 25-års

Carl Fagerberg (1878-1948) var en svensk skulptör. Han hade varit aktiv idrottsman och när han fick uppdraget att utföra två skulpturer som skulle stå färdiga till Stockholms stadions 25-års jubileum kunde han delvis utgå från egna erfarenheter. De två skulpturerna, Stafettlöparna och Kulstötaren, är placerade intill huvudentrén jämte Carl Eldhs Löpare vid målet. Ytterligare en

Carl Fagerberg (1878-1948) var en svensk skulptör. Han hade varit aktiv idrottsman och när han fick uppdraget att utföra två skulpturer som skulle stå färdiga till Stockholms stadions 25-års jubileum kunde han delvis utgå från egna erfarenheter. De två skulpturerna, Stafettlöparna och Kulstötaren, är placerade intill huvudentrén jämte Carl Eldhs Löpare vid målet. Ytterligare en

Vid Stockholms Stadion står en byst av Per Henrik Ling (1776-1839), som ofta kallats den svenska gymnastikens fader, utförd av skulptören Otto Strandman (1871-1960).

Parkens stora monument i gjutjärn, stål och finsk granit skildrar i symboler delar av de svenska och finska folkens dramatiska gemensamma historia. I närheten finns en informationstavla som både på svenska och finska ger betraktaren hjälp att tyda symboliken.

Två hästar står och trycker sina huvuden mot varandra. Ny forskning säger att det nästan är djurplågeri att hästar står ensamma, de är flockdjur och mår bäst tillsammans. Hästarna här saknar båda var sitt framben och verkar beroende av varandra också rent fysiskt, för att hålla balansen.