Som på en assyrisk relief skrider alla världens djur parvis fram ur arkens uppslagna portar efter strandningen på berget Ararat. Skulpturen är tänkt att kunna avläsas också av synskadade och i närheten har Synskadades Riksförbunds Stockholmsavdelning sitt kansli.

Emanuel Swedenborg (1688-1772), mångsidig svensk vetenskapsman, mystiker och uppfinnare, bodde under långa perioder på Hornsgatan i Stockholm. Han lät även bygga en Malmgård i kvarteret Mullvaden där han hade sin sommarbostad. Därför har hans minnesbyst placerats här på Mariatorget, ett stenkast från hans gamla hem.

Denna bronsskulptur är en donation från LKAB. Den första versionen, i svart granit och kristall står utanför bolagets kontor vid gruvan i Kiruna. Den visar järnmalmens kristallstruktur.

Den första segelbåten är bara en modell men besättningen, en ung pojke, är berömligt nog iförd flytväst.

Som en skyddsmadonna står Elsa Borg med händerna beskyddande över två barns huvuden. ”Vita Bergens drottning” var socialt engagerad och inrättade bl.a. barnhem, skyddshem för kvinnor och missionshem. Hon var bosatt i Groens malmgård helt nära den magnolia under vilken skulpturen står.

Lissegårdh var mest känd som målare och grafiker men studerade ursprungligen skulptur för Bror Hjorth, Eric Grate och Henry Moore. Denna skulptur, en ung kvinna med en blomma i handen, karakteriseras av en samlad, förenklad realism och ett vänligt, drömmande uttryck.

Porträttbysten visar en senig man med skarp profil. Skulpturen skapades redan 1932, då Edvin Wide var mitt i sin karriär som långdistanslöpare. Hans höjdpunkt var kanske vid OS 1924, då han kom tvåa efter Paavo Nurmi på 10 000 meter, och 1928 då han fick två bronsmedaljer. Edvin Wide var 1946–1959 Abrahamsbergsskolans första rektor, mycket

Genesis, är det grekiska ordet födelse eller ursprung men även för Första Moseboken i Bibeln som beskriver hur Gud skapade världen. Bo Englund har gjort flera skulpturer på temat som han själv beskriver så här: ”Skulpturer som utgår från ägget, fröet, grodden – det som innesluter livets hemliga kod. Skulpturer som handlar om livets vilja att manifestera

Den vilande Diana, en gestaltning av jaktens gudinna, utfördes i mitten av 1500-talet av den franske konstnären Jean Goujon. Denna skulpturgrupp var en gåva från Henrik II, Frankrikes kung, till sin älskarinna Diane de Poitiers. Goujon var en av sin tids främsta skulptörer och brukar räknas till manierismen. Hur hamnade då denna skulptur, en överdådig kärleksgåva från 1500-talet, i Sveriges huvudstad?

1935 avtäcktes denna porträttbyst av konung Gustav V i entrévalvets öppning mot stadionarenan. Den visar kungen i generalsuniform med ordnar och epåletter och kontrasterar starkt mot bilden av Gustav VI Adolf bredvid.

Romeos och Julias huvuden är huggna ur samma granitstycke, nacke mot nacke. I Shakespeares pjäs tillåts de inte leva tillsammans och här kan de inte ens se varandra. Skulpturen var tidigare placerad på Karl XII:s torg vid Operan, men efter en planändring där 1997 flyttades verket till Vasaparken.

I en liten park med vy över SJ:s järnvägsspår och Karlbergskanalen, står skulpturen Treklang. Konstverket förgrenar sig i tre delar, och precis som i flera av sina andra verk har Wive Larsson här jobbat med konkava och konvexa former. Konstverket är tillfälligt borttaget p.g.a. arbeten på platsen.

Sigrid Fridman är den kvinnliga konstnär som har flest verk utplacerade på allmänna platser i Stockholms stad. Flera av dem är stora välkända konstverk som väckt en hel del diskussioner, bland andra Kentauren i Observatorielunden och Ellen Key vid Jarlaplan. Denna skulptur föreställande Fredrika Bremer ansågs modern och nyskapande när den invigdes 1927. Verket är placerat

Michail Katz var född och utbildad i Ryssland och skulpturen Arbetare från 1937 påminner starkt om de heroiserande skildringar av arbetet som utvecklades i Sovjetunionen. Katz bodde mellan 1926 och 1951 i Stockholm.

Verket är en gåva av Aeronautiska sällskapet till minne över luftfartspionjärer. Skulpturen visar en stor örn med utsträckta vingar redo att flyga iväg. På postamentet finns avbildningar av Ikaros, ballongflygare, tidiga krigsflygplan mm.

En mamma står bakom och stöttar sitt barn, när det enligt titeln, glatt tar sina första steg med armarna utsträckta mot världen. Man har perfekt utsikt över skulpturen om man sitter på Carlos bänk, en fin träsoffa skapad till Carlo Derkerts minne.

Anna Lindhagen (1870-1941) arbetade för bättre förhållanden för arbetare i Stockholm och gjorde en stor insats inom barnavården. Hon kämpade också för tillkomst av koloniträdgårdar och skydd åt kulturhistoriska byggnader i huvudstaden. På denna relief, formad som en medaljong, avporträtteras Anna Lindhagen på den ena sidan och på den andra finns olika symboler som anknyter

Den gyllene ”Galaxen” rör sig sakta med vindens hjälp. Placeringen intill vattnet gör att man kan få associationer till ett sjömärke. Skulpturens långsamma rörelse, höga placering och titeln på verket kanske ändå ska tas bokstavligt; det här är nog ett himlafenomen.