Nere vid Värdshusbryggan står Annie Wibergs byst ”Vision” och ser ut mot vattnet. Verkets titel och uttryck antyder att blicken är riktad längre bort än så, mot ett framtida mål eller inåt, där en drömsyn eller en uppenbarelse framträder.

Skulpturen placerades ursprungligen i Järnvägsparken på Tegelbacken 1971, men där bland asfalt, sten och betong kom den inte till sin rätt. Senare beslutades att ”Tre moment” skulle flyttas till Stora Essingen, där man efterfrågat utsmyckning till det centrala torget.

Källström har här skulpterat en kvinna, med fint modellerad yta, i något större än naturlig storlek. Hon ser ut att just ha stigit upp, har morgonrocken på och står rofyllt visslande och tittar ut över Svandammen. Denna något närgångna och i viss mån privata porträttstil är kännetecknande för skulptören Lennart Källströms verk.

Rothlin har huggit en fågelvinge i svart granit. Ett hastigt ögonkast visar en realistisk vinge men vid en närmare granskning urskiljer man mekaniska detaljer som ger en vision av ett robotliknande flygande väsen.

Vid en plaskdamm i Parkleken Kristallen står denna ”Hybrid”. Den runda minimalistiska formen är mycket harmonisk, men barn uppskattar också verket för dess sittvänlighet. Konstnären har gjort flera varianter av denna skulptur, i olika material.

Efter en grundlig upprustning i slutet av 1990-talet seglar Kjellberg-Jacobssons vikingaskepp vidare in i framtiden med nya generationer av barn ombord.

Skulpturen skapades redan 1954 för Hägerstensåsens kulturella förening, vars initiativtagare såg till att detta och flera andra verk placerades i Sköndal i början av 70-talet. Triangelflickan är placerad i samklang med andra skulpturer i denna lilla park, alla med barn som huvudsakligt motiv. Detta verk har fått sitt namn efter de trianglar som på mer

Astrid Noack skapade flera konstverk föreställande barn och unga, här en byst av en allvarlig ung pojke. Hennes mest kända skulptur avbildar dock en vuxen kvinna, Anna Ancher, och är placerad utanför Skagen Museum och har blivit mycket uppskattad p g a konstnärens förmåga att på ett fint sätt ha lyckats skapa både ett monument

Astrid Noack har en hantverksmässig grund i sitt skapande, hennes konstnärsbana började som porslinsmålare i Köpenhamn år 1902. Under 1930-talet arbetade Noack mest med porträtt, huvudsakligen av barn. Runa är ett av de mest kända verken från denna period.

Skulpturen Mor och barn har harmoniska proportioner och trots den släta ytan ger verket ett levande intryck. Nils Möllerberg inspirerades mycket av den franske skulptören August Rodin såväl som av klassiska verk från antiken. ”Mor och barn” är ett exempel på Möllerbergs skulpturkonst när den är som bäst. 

Den lilla flickan är fint modellerad, med slät yta och harmoniska proportioner. Sten Ericson studerade skulptur för Nils Möllerberg, och har precis som sin lärare haft barn och unga som ofta förekommande motiv i sina verk.

Konstverket kan ses som ett i svartmålad järnplåt fångat böljande musikstycke, kanske med en ljudbild och rytmik påminnande om en av Mozarts symfonier. På Karlavägen finns en annan skulptur av Ahlmark-Hughes, ”Kvinna med handspegel”.

Rågskörd placerades i Rågsveds centrum när torget stod färdigt i december 1959, men skulpturen har bytt plats två gånger innan den fick sin nuvarande plats. Precis som han gjort vid sin gestaltning i Fruängens centrum (Fruarna) har Gordon tagit fasta på områdets namn.

Den lokala bosniska föreningen Neretva framförde ett önskemål om att i samarbete med Ytterstadssatsningen i Rågsved uppföra ett konstverk för att visa den tacksamhet man känner mot Sverige, för det mottagande man fått här. Den bosniske skulptören Ahmed Besíc, som utfört ett stort antal offentliga konstverk i det forna Jugoslavien, är numera bosatt i Stockholm.

Två hundar med mopsliknande utseende, skapade med den ömhet som karaktäriserar Sonja Petterssons djurskildringar, där hundar och katter oftast är uttalade personligheter.

Denna skulptur är placerad mellan två förskolor i Rinkeby. Keramikern och konstnären Hertha Hillfon har här skulpterat en flicka som rider på en kanin, kanske en önskedröm för små barn som gillar djur. Restaureringsarbete är inplanerat p.g.a. skada efter påkörning.

Konstnären beskriver tankarna bakom verket med följande ord: ”Nerthus är en av nordens tidigaste fruktbarhetsgudinnor och Venus en sydeuropeisk variant. När det gäller ’bidande sin tid’ syftar jag på att detta är kvinnor som har hunnit så långt i livet att de vågar vara sig själva – de kan bara vara till – utan alla

Denna lilla figurgrupp, som modellerades 1931, var egentligen avsedd att utföras i 5 gånger så stort format och tänkt för Mosebacke torg. Eva Bonniers donationsnämnd skänkte skulpturen till staden 1977.

Två sälar på en klippa i havsbandet eller två människor i omfamning. Veikko Keränens betongskulptur kan tolkas på flera sätt. Oavsett synsätt är den förmedlade känslan ömhet och närhet.

Greta Klemming, dotter till Centralbadets skapare Wilhelm Klemming, skulpterade detta havsväsen som rider på en delfin och blåser i en snäcka. Den sattes upp 1923 i dammen på innergården där karpar och guldfiskar simmar.