Den lokala bosniska föreningen Neretva framförde ett önskemål om att i samarbete med Ytterstadssatsningen i Rågsved uppföra ett konstverk för att visa den tacksamhet man känner mot Sverige, för det mottagande man fått här. Den bosniske skulptören Ahmed Besíc, som utfört ett stort antal offentliga konstverk i det forna Jugoslavien, är numera bosatt i Stockholm.

Två hundar med mopsliknande utseende, skapade med den ömhet som karaktäriserar Sonja Petterssons djurskildringar, där hundar och katter oftast är uttalade personligheter.

Denna skulptur är placerad mellan två förskolor i Rinkeby. Keramikern och konstnären Hertha Hillfon har här skulpterat en flicka som rider på en kanin, kanske en önskedröm för små barn som gillar djur. Restaureringsarbete är inplanerat p.g.a. skada efter påkörning.

Konstnären beskriver tankarna bakom verket med följande ord: ”Nerthus är en av nordens tidigaste fruktbarhetsgudinnor och Venus en sydeuropeisk variant. När det gäller ’bidande sin tid’ syftar jag på att detta är kvinnor som har hunnit så långt i livet att de vågar vara sig själva – de kan bara vara till – utan alla

Denna lilla figurgrupp, som modellerades 1931, var egentligen avsedd att utföras i 5 gånger så stort format och tänkt för Mosebacke torg. Eva Bonniers donationsnämnd skänkte skulpturen till staden 1977.

Två sälar på en klippa i havsbandet eller två människor i omfamning. Veikko Keränens betongskulptur kan tolkas på flera sätt. Oavsett synsätt är den förmedlade känslan ömhet och närhet.

Greta Klemming, dotter till Centralbadets skapare Wilhelm Klemming, skulpterade detta havsväsen som rider på en delfin och blåser i en snäcka. Den sattes upp 1923 i dammen på innergården där karpar och guldfiskar simmar.

Raoul Wallenberg utsågs 1944 till sekreterare vid svenska legationen i Budapest. Han fick i uppdrag att leda räddningsoperationen av ungerska judar och genom att utfärda så kallade skyddspass, kunde tiotusentals människor räddas undan nazisternas förföljelser. När den sovjetiska krigsmakten intog Budapest 1945 besökte Raoul Wallenberg deras militärhögkvarter för att förklara den judiska räddningsoperationen. Han återkom

Under den första Strindbergsfestivalen 1994 målade konstnärerna Ingrid Falk och Gustavo Aguerre 83 citat av August Strindberg direkt på Drottninggatans asfalt. Detta blev mycket uppmärksammat och beslut fattades att permanenta ett antal citat i rostfritt stål. Med sin storlek, sin alternerande höger- och vänsterorientering och Strindbergs provocerande meddelanden förändrar citaten gatans koreografi, genom att gående

Konstnären Gun Gordillos neonskulptur anknyter med sin blå färg till Konserthuset som ligger på andra sidan gatan en bit bort. I mitten av 90-talet fanns det tankar på att göra ett skulpturstråk på Sveavägen, där verken skulle anknyta till den tidsanda som rådde vid Hötorgsskrapornas tillkomst. Fem skulpturer placerades i detta område, men hela projektet

På den plats där statybildhuggarbostället en gång låg, och där J T Sergel bodde från 1786, har Göran Strååts skulptur rests som visar Sergel i färd med att hugga en kvinnogestalt. En hyllning från en skulptör till en annan.

Detta skulpturuppdrag på Sergels torg gällde att utforma ett minnesmärke över bildhuggaren Johan Tobias Sergel. Han levde 1740 till 1814, och bodde från sent 1700-tal i ”statybildhuggarbostället” här vid det nuvarande Hötorgscity. Sergel är en av den svenska konsthistoriens främsta skulptörer. Hans skulpturala verk föreställde ofta mytologiska väsen eller porträtt av kända personer, men han

Nordbanken stod för kostnaderna när Moderna Museet deponerade Bertil Herlov Svenssons geometriska och strängt konstruktivistiska skulptur på denna plats. Med enbart räta linjer har konstnären skapat en sammansatt och spännande kurvatur. Verket ägs av Moderna Museet.

Före 1970-talet låg här den lummiga Järnvägsparken. Nu är det en av de mest ogästvänliga platserna i Stockholm, med betong och bullrande trafik både ovanför och vid sidan. Paréa kan på grekiska betyda både förenar och fryser ut, och Ingemar Svenssons skulptur med sitt harmoniska uttryck, sina mjuka klotformer och fint böljande vertikala yta, lyckas

Efter ett antal skissförslag fastnade Ulrik Samuelson för den överraskande idén att placera en förgylld potatiskällare framför Hötorgsskraporna, i centrum av det urbana Stockholm. Samuelson experimenterade tidigt med installationer och rumsliga miljöer, en sorts allkonstverk där betraktaren kunde stiga in i och interagera med konstverket. Den konstnärliga metoden lämpade sig väl för offentliga konstnärliga gestaltningar,

Omdaningen av hötorgsområdet startade på 1920-talet. Arkitekten Ivar Tengbom fick i uppdrag att rita ett nytt konserthus. Något senare utlystes en tävling gällande utsmyckningen av Hötorget. Carl Milles förslag med en sex meter hög Orfeus placerad i ett stiliserat bladverk vann juryns gillande men konserthusstiftelsen önskade vissa ändringar, bl.a. att skulpturgruppen skulle placeras närmare Konserthuset

Ernst Nordins skulptur föreställer en flicka som sitter och läser en dikt av Gunnar Ekelöf. Non Serviam är titeln på dikten (och diktsamlingen) och översätts från latin till ”jag tjänar inte”.  Diktstrofen lyder: Jag är en främling i detta landmen detta land är ingen främling i mig!Jag är inte hemma i detta landmen detta land

Den internationellt prisade, svenska konstnären AUJIK (Stefan Larsson) återvänder till Stockholm från Japan med sviten Spatial Bodies: Osaka – Hongkong – Shenzhen (2016-2019) som visas på de stora LED-skärmarna i staden. Filmerna utgår från de tre storstädernas arkitektoniska uppbyggnad och tar oss med på en svindlande resa in, ut och igenom deras strukturer, plötsligt levande