Den internationellt prisade, svenska konstnären AUJIK (Stefan Larsson) återvänder till Stockholm från Japan med sviten Spatial Bodies: Osaka – Hongkong – Shenzhen (2016-2019) som visas på de stora LED-skärmarna i staden. Filmerna utgår från de tre storstädernas arkitektoniska uppbyggnad och tar oss med på en svindlande resa in, ut och igenom deras strukturer, plötsligt levande

Mitt i det Klara där poeten tillbringade en stor del av sitt liv på rökiga kaféer och pilsnerschapp står han i bredrandig kostym och tänder sin cigarett.

1893 invigdes denna hyllning till John Ericssons äldre bror, kanal- och järnvägsbyggaren Nils, i Järnvägsparken vid Vasagatan, nu en steril och bullrig asfaltsöken, då en lummig park. Skulpturen flyttades senare till strandkajen vid Tegelbacken och 1993 sattes den upp på nuvarande plats framför Centralstationen. På den runda sockeln kan man se avbildningar av olika kommunikationsmedel.

August Palm (1849-1922), ofta kallad Mäster Palm då han ursprungligen var skräddarmästare till yrket, var en av förgrundsfigurerna i den gryende arbetarrörelsen i Sverige och inom det socialdemokratiska partiet. Han var en skicklig och kontroversiell agitator, grundare och redaktör för flera politiska tidskrifter och som en av initiativtagarna till Socialdemokratiska arbetarpartiet. Han verkade även för

Kvarteret och byggnaden Rosenbad har namngetts efter en badanläggning som låg här i slutet av 1600-talet. Den lilla park där Anders Zorns bronsskulptur står, rustades upp i samband med att Rosenbad blev regeringskansli år 1981. Verket Morgonbad har samma konstnärliga uttryck som Zorn använt för sina badnymfer i målningar. Under sommarhalvåret strilar vattnet långsamt fram

Inför den stora Konst- och industriutställningen i Kungsträdgården 1866 utförde Johan Peter Molin en fontänskulptur i gips. Skulpturen blev mycket omtyckt och en insamling startades ”till förmån för Molinska fontänens avgjutning i metall”. Titeln på konstverket var från början ”Ägirs döttrar” och visade havsguden Ägir med fru och barn, när de på utflykt hör Näcken

Denna skulptur är en gåva från Svenska folkrörelser och intresseorganisationer till Olof Palmes minne. Nils Dahlgren har blankpolerat plana, konvexa eller konkava ytor för att i verket framkalla speglingar från omgivningen och därmed en dynamisk växelverkan med miljön runt omkring. På sockeln finns följande texter inskrivna: Alla folks frihet, hela världens fred och Allas lika

Intill väggen på Sergelgatan 27 står en liten skulptur föreställande ”Limpan” Lindström. Han var en välkänd lärare vid Konstakademiens skulpturskola som var belägen här på 1930-talet.

På grindstolparna vid entrén till Berzelii park från Nybroplan har Carl Milles gjort två skulpturer föreställande lekande björnungar. Milles reste till Tyskland i början av 1900-talet och blev där inspirerad av den s k Münchenskolan, vars formideal kännetecknades av rena och fasta former, i kontrast till impressionistisk skulptur. På murarna i anslutning till grindstolparna finns

I slutet av 60-talet planerades en omdaning av Norrmalmstorg. Efter att ha sett konstnären Ebba Hedqvists fågelskulpturer gav Stockholms stads henne i uppdrag att skapa ett konstverk till torget. Ebba Hedqvist föreslog en höna, som med flaxande vingar flyr undan trafiken, upp på trottoaren. Associationen till fotgängarna och deras minskade utrymme och den försämrade luften

1812 års uppfostringskommitté godkände Pehr Henrik Lings ansökan om ”rättighet för honom att i Stockholm undervisa i gymnastik och genom statens försorg erhålla lön och lokaler”. Ling hade utarbetat ett gymnastiskt system som innefattade pedagogik, estetik, samt militär och medicinsk gymnastik. Hans gärning fick stor betydelse för utvecklingen av gymnastiken, både i Sverige och utomlands.

Skulpturen är en karta i högrelief över det rivna Klara, en hyllning till de gamla Klarakvarteren och en protest mot de politiskt betingade rivningarna. Konstverket är laddat med symboler: en telefonlur markerar Telefontornet vid Brunkebergstorg, ett snapsglas symboliserar Hotell Gillet vid torget, en figur med fana och hög hatt är Carl Jonas Love Almqvist, som

I en liten park där Regeringsgatan och Birger Jarlsgatan möts står Carl Eldhs skulptur av den liberale politikern Karl Staaff, som alltså givit namn till platsen. Staaff var Sveriges statsminister vid två tillfällen i början av 1900-talet.

Där Berzelii park nu ligger fanns det illa beryktade ”Katthavet” vars hälsovådliga blandning av avfall och vatten spred sin odör i trakten. Genom utfyllnad och anläggningsarbete skapade man parken som pryddes med statyn över Jöns Jacob Berzelius, en vetenskapsman som haft samma betydelse för kemin som Linné hade för botanik och zoologi.

I mer än trettio år stod bysten av Jussi Björling i en skrubb på Operan. År 1994 deponerades den till staden och sattes upp mitt mellan Operan och Jakobs kyrka där Jussi ofta sjöng.

En atletisk stenhuggare lägger för evigt sista handen vid inskriptionen på den polerade granitkolonn som bär uppfinnaren John Ericssons byst. Bronskapitälet till kolonnen pryds av detaljer från uppfinnarens verkstad, bl.a. en propeller och ett kugghjul.

Järnvägsparken var tidigare en lummig oas. Efter bygget av söderleden med dess avfarter har parken förvandlats till en bullrig och steril stenöken, över vilken vandrarna hastar så snabbt som möjligt och ytterst få dröjer sig kvar. I ett försök att förbättra miljön lät Olle Nyman sätta upp några skärmar med stiliserade träd och förse en

Konstnären Torsten Fridh har varit verksam både som skulptör, målare och tecknare, men har med tiden kommit att ägna sig mest åt skulptur. Oftast har motiven varit barn, kvinno- och djurgestalter i marmor, sten och brons. Hans konstnärskap har stor variation, från det vardagsnära till det monumentala, och i detta verk kan man säga att

Målaren och skulptören Lena Cronqvist har i sin konst alltsedan 1970-talet skildrat moderskapet, familjen och en flickas barndom och uppväxt, som ett psykologiskt drama med många bottnar. Ibland med sakrala övertoner, ibland som grymma lekar. Här tar sig detta ett uttryck någonstans mellan lek och allvar, som en grimas åt vuxenvärlden.

Måndagsrörelsen, som startade 1990, var en svensk opinionsorganisation som samlades på Norrmalmstorg varje måndag kl 12. Rörelsen ville visa stöd för och solidaritet med de baltiska ländernas strävan efter självständighet. Totalt hölls 79 möten och deltagarantalet och engagemanget var varje gång stort. Mötena pågick fram till september 1991, då Estland, Lettland och Litauen fick den