Efter ett antal skissförslag fastnade Ulrik Samuelson för den överraskande idén att placera en förgylld potatiskällare framför Hötorgsskraporna, i centrum av det urbana Stockholm. Samuelson experimenterade tidigt med installationer och rumsliga miljöer, en sorts allkonstverk där betraktaren kunde stiga in i och interagera med konstverket. Den konstnärliga metoden lämpade sig väl för offentliga konstnärliga gestaltningar,

Omdaningen av hötorgsområdet startade på 1920-talet. Arkitekten Ivar Tengbom fick i uppdrag att rita ett nytt konserthus. Något senare utlystes en tävling gällande utsmyckningen av Hötorget. Carl Milles förslag med en sex meter hög Orfeus placerad i ett stiliserat bladverk vann juryns gillande men konserthusstiftelsen önskade vissa ändringar, bl.a. att skulpturgruppen skulle placeras närmare Konserthuset

Ernst Nordins skulptur föreställer en flicka som sitter och läser en dikt av Gunnar Ekelöf. Non Serviam är titeln på dikten (och diktsamlingen) och översätts från latin till ”jag tjänar inte”. Diktstrofen lyder: Jag är en främling i detta land men detta land är ingen främling i mig! Jag är inte hemma i detta land

Den internationellt prisade, svenska konstnären AUJIK (Stefan Larsson) återvänder till Stockholm från Japan med sviten Spatial Bodies: Osaka – Hongkong – Shenzhen (2016-2019) som visas på de stora LED-skärmarna i staden. Filmerna utgår från de tre storstädernas arkitektoniska uppbyggnad och tar oss med på en svindlande resa in, ut och igenom deras strukturer, plötsligt levande

Mitt i det Klara där poeten tillbringade en stor del av sitt liv på rökiga kaféer och pilsnerschapp står han i bredrandig kostym och tänder sin cigarett.

1893 invigdes denna hyllning till John Ericssons äldre bror, kanal- och järnvägsbyggaren Nils, i Järnvägsparken vid Vasagatan, nu en steril och bullrig asfaltsöken, då en lummig park. Skulpturen flyttades senare till strandkajen vid Tegelbacken och 1993 sattes den upp på nuvarande plats framför Centralstationen. På den runda sockeln kan man se avbildningar av olika kommunikationsmedel.

August Palm (1849-1922), ofta kallad Mäster Palm då han ursprungligen var skräddarmästare till yrket, var en av förgrundsfigurerna i den gryende arbetarrörelsen i Sverige och inom det socialdemokratiska partiet. Han var en skicklig och kontroversiell agitator, grundare och redaktör för flera politiska tidskrifter och som en av initiativtagarna till Socialdemokratiska arbetarpartiet. Han verkade även för

Kvarteret och byggnaden Rosenbad har namngetts efter en badanläggning som låg här i slutet av 1600-talet. Den lilla park där Anders Zorns bronsskulptur står, rustades upp i samband med att Rosenbad blev regeringskansli år 1981. Verket Morgonbad har samma konstnärliga uttryck som Zorn använt för sina badnymfer i målningar. Under sommarhalvåret strilar vattnet långsamt fram

Inför den stora Konst- och industriutställningen i Kungsträdgården 1866 utförde Johan Peter Molin en fontänskulptur i gips. Skulpturen blev mycket omtyckt och en insamling startades ”till förmån för Molinska fontänens avgjutning i metall”. Titeln på konstverket var från början ”Ägirs döttrar” och visade havsguden Ägir med fru och barn, när de på utflykt hör Näcken

Denna skulptur är en gåva från Svenska folkrörelser och intresseorganisationer till Olof Palmes minne. Nils Dahlgren har blankpolerat plana, konvexa eller konkava ytor för att i verket framkalla speglingar från omgivningen och därmed en dynamisk växelverkan med miljön runt omkring. På sockeln finns följande texter inskrivna: Alla folks frihet, hela världens fred och Allas lika

Intill väggen på Sergelgatan 27 står en liten skulptur föreställande ”Limpan” Lindström. Han var en välkänd lärare vid Konstakademiens skulpturskola som var belägen här på 1930-talet.

På grindstolparna vid entrén till Berzelii park från Nybroplan har Carl Milles gjort två skulpturer föreställande lekande björnungar. Milles reste till Tyskland i början av 1900-talet och blev där inspirerad av den s k Münchenskolan, vars formideal kännetecknades av rena och fasta former, i kontrast till impressionistisk skulptur. På murarna i anslutning till grindstolparna finns

I slutet av 60-talet planerades en omdaning av Norrmalmstorg. Efter att ha sett konstnären Ebba Hedqvists fågelskulpturer gav Stockholms stads henne i uppdrag att skapa ett konstverk till torget. Ebba Hedqvist föreslog en höna, som med flaxande vingar flyr undan trafiken, upp på trottoaren. Associationen till fotgängarna och deras minskade utrymme och den försämrade luften

1812 års uppfostringskommitté godkände Pehr Henrik Lings ansökan om ”rättighet för honom att i Stockholm undervisa i gymnastik och genom statens försorg erhålla lön och lokaler”. Ling hade utarbetat ett gymnastiskt system som innefattade pedagogik, estetik, samt militär och medicinsk gymnastik. Hans gärning fick stor betydelse för utvecklingen av gymnastiken, både i Sverige och utomlands.

Skulpturen är en karta i högrelief över det rivna Klara, en hyllning till de gamla Klarakvarteren och en protest mot de politiskt betingade rivningarna. Konstverket är laddat med symboler: en telefonlur markerar Telefontornet vid Brunkebergstorg, ett snapsglas symboliserar Hotell Gillet vid torget, en figur med fana och hög hatt är Carl Jonas Love Almqvist, som

I en liten park där Regeringsgatan och Birger Jarlsgatan möts står Carl Eldhs skulptur av den liberale politikern Karl Staaff, som alltså givit namn till platsen. Staaff var Sveriges statsminister vid två tillfällen i början av 1900-talet.

Där Berzelii park nu ligger fanns det illa beryktade ”Katthavet” vars hälsovådliga blandning av avfall och vatten spred sin odör i trakten. Genom utfyllnad och anläggningsarbete skapade man parken som pryddes med statyn över Jöns Jacob Berzelius, en vetenskapsman som haft samma betydelse för kemin som Linné hade för botanik och zoologi.

I mer än trettio år stod bysten av Jussi Björling i en skrubb på Operan. År 1994 deponerades den till staden och sattes upp mitt mellan Operan och Jakobs kyrka där Jussi ofta sjöng.

En atletisk stenhuggare lägger för evigt sista handen vid inskriptionen på den polerade granitkolonn som bär uppfinnaren John Ericssons byst. Bronskapitälet till kolonnen pryds av detaljer från uppfinnarens verkstad, bl.a. en propeller och ett kugghjul.