Det första Susanne Vollmer gjorde när hon fick ­upp­draget att göra den konstnärliga gestaltningen för Kulturskolan Stockholm Hammarby sjöstad var att måla en svart vägg vit. På den vita väggen kunde Kultur­skolans elever sedan se hennes konstverk Everyone dances to their own boom-boom successivt växa fram under hela våren. Konstnären har tecknat med tusch direkt på den

35 × 69 cm

101 × 157 cm

Engelbrektsskolan är en av Stockholms äldsta (arkitekter: Ernst Haegglund och Konrad Elméus). Vid invigningen 1902 var den också stadens största, dimensionerad för 2 400 barn. Idag finns här ca 950 elever, F–9, som efter lång evakuering år 2013 flyttade tillbaks till nyrenoverade lokaler (ombyggnadsarkitekt: Cedervall arkitekter). Magnus Thierfelder (f. 1976) var en av två konstnärer

Hur 1970-talets arkitekturarv ska hanteras, hör till historikernas idag mest debatterade frågor. I Akalla aktualiserades en om- och tillbyggnad av Stenhagsskolan då den blev aktuell (Höjer-Ljungqvist arkitektkontor; ombyggnadsansvariga Projektengagemang): Skolans låg- och mellanstadieverksamhet skulle slås samman med högstadiet på dåvarande Akallaskolan till en gemensam F–9-skola. Ett extra våningsplan för de äldre barnen byggdes ovanpå den

Hjorthagens IP har byggts om. Dess 11-, 7- och 5-mannaplaner har fått konstgräs. En boulebana har anlagts. En ny byggnad har gett personalen nya kontor och förråd, och allmänheten egna toaletter. Och så har entréområdet försetts med ny konst. Ombyggnaden var klar då skulptören Elle Klarskov Jørgensen (f. 1958) gavs uppdraget att ta fram ett

Kista lär ha fått sitt namn efter Kista gård. Ordet anses komma från ett lokalt ord, ”kvia” eller ”kya”, som ungefärligen betyder ”kreatursinhägnad”. Etymologin skvallrar om en annan tid än dagens, då Kista utvecklats till IT- och innovationsföretagstäta Kista Science City och då Kista gård just renoverats och rustats med en helt ny park till

”Jag vill att människor ska få en glad, rolig och överraskande förnimmelse av att världen vi lever i är magisk och att saga och myt bor granne med oss – att det finns en förankring i det oändliga i nuet.” Så beskrev Lisa Jeannin (f. 1972) vad hon ville uppnå med sin konst, då hon

När Mako Ishizuka (f. 1974) fick uppdraget att göra en konstnärlig gestaltning för Engelbrektsskolan tog hon avstamp i skolledningens stolthet över skolans historia och önskemål om att dess nuvarande elever skulle involveras i konstarbetet: Hon såg helt sonika till att nya och gamla elever möttes över en fika för att prata en stund. De äldre

Kristinebergs slottspark är en av Stockholms kulturhistoriskt mest spännande miljöer. Den är också en del av nordvästra Kungsholmen, där stadsdelarna Kristineberg, Stadshagen och Marieberg fått nya bostäder och arbetsplatser när tidigare industrimark omvandlats till kvartersstad. Fler människor betyder också behov av nya parker och ökat tryck på parkerna som redan finns. Exploateringskontoret har därför de

Att inleda en text om konst med byråkratiska fakta må vara tråkigt. Men ibland är det nödvändigt, eftersom de berättar någonting om hur komplicerat men viktigt det kan vara att skapa tillit till konst och konstnärers arbete. Faktum är dessutom att konsten för och i Engelbrektshallen aldrig hade kunnat bli vad den nu är utan

Att inleda en text om konst med byråkratiska fakta må vara tråkigt. Men ibland är det nödvändigt, eftersom de berättar någonting om hur komplicerat men viktigt det kan vara att skapa tillit till konst och konstnärers arbete. Faktum är dessutom att konsten för och i Engelbrektshallen aldrig hade kunnat bli vad den nu är utan

På Kastanjens gård står tre lysande tält. Ett rött, ett blått och ett grönt. De har placerats högst upp på en bergsknalle, inbäddad i grönskan från klätterhortensia, murgröna och kaprifol. Inspiration är ett barndomsminne, återuppväckt av mötet med ett litet indiantält i ett leksaksmuseum i Buenos Aires, Argentinas huvudstad. En típí, av dakota-språkets ord för

Beställaren och skolpersonalen var överens om vad de ville ha: en vattenskulptur med paddor i brons. Detta räckte inte budgeten till. På plats i dag står i stället två knähöga paddor i betong, omsorgsfullt gjutna och patinerade av konsthantverkaren och konstnären Sam Stigsson (f. 1945). Paddorna hann knappt monteras i sin lilla björkdunge på skolgården

Våra vilda grannar heter Ulrika Janssons konstverk för nya förskolan Temmelburken i Annedal (Metod Arkitekter). Ett verk som utgår från barnens skala och begreppsvärld, och som förhåller sig till deras plats i världen på ett sätt som får även vuxna att fundera över ekologi, biologi och hållbarhet. I uppdraget ingick verksamhetens önskemål, som att konsten

Vardagslivets gång. Så prosaisk – och så symbolisk – är titeln på det första offentliga konstverket för Norra Djurgårdsstaden, Stockholms nya miljöstadsdel. ”Idén kom ur tanken på sträckan som en vandring i flera bemärkelser. Som en fysisk promenadsträcka till fots mellan två punkter, men också promenaden som en tid där tankarna tillåts flyta fritt och

Tre skulpturer har tagit plats i Kristinebergs slottspark: en danspaviljong nära entrén till Kristinebergs tunnelbana, ett växthus på platsen för ett tidigare orangeri bakom Kristinebergs slott och en cirkelformad trappa med utsikt över Kristinebergs IP. Konstnär är Ebba Matz (f. 1963) som för tillverkningen anlitat några av Sveriges bästa hantverkare. Så låt handen smeka över betong och

– Åh, det är ju precis så här ett konstverk för barn ska vara! Det gick inte att missta sig på SISAB:s förtjusning då konstnären Johan Brattströms Klas och Klara slutbesiktigades på förskolan Ekens gård. Förskolebarnen var också glada. Med stor iver sminkades Klas och Klaras mular med vinbär från buskarna intill, varefter hästarna med

Arbetet med konst kan vara ett äventyr! Som i Akalla, där konstnären Monica Höll (f.1960) och skolans rektor Wolfgang Johansson idag framstår som hjältarna i en spänningsroman, med en rad andra aktörer i birollerna. För som alltid när det gäller tillkomsten av offentlig konst måste samarbete till över förvaltnings- och professionsgränser. Aktörerna har dessutom att

Har Mariehällsskolan fått en fasad som rör på sig? Den drygt 7 meter breda och 16 meter höga fasaden ser ut att andas. Mönstret liknar på håll ett tredimensionellt bergslandskap sett från ovan, nästan som på en karta eller ett flygfoto. När man kommer närmre avstannar rörelsen. Mönstret blir till en stillbild och plötsligt inser