Den 1 september 2011 mottog Stockholms stad en gåva från ett stort antal organisationer och enskilda, som tillsammans finansierat sin present: en porträttbyst i brons föreställande greve Folke Bernadotte af Wisborg (1895–1958). 1945 ledde Folke Bernadotte en svensk Rödakorsexpedition till Tyskland som räddade ca 15 000 fångar från koncentrationsläger till friheten i Sverige. Expeditionen blev

En bronsstaty föreställande Hjalmar Söderberg (1869–1941) har under överinseende av Riksantikvarieämbetet placerats i Humlegården, på mark som ägs av staten men förvaltas av Östermalms stadsdelsnämnd.  Skulpturen är ett porträtt i helfigur av författaren klädd i tidstypisk bonjour, med promenadkäpp och röda handskar. Förlagan till verket är ett foto av Söderberg på Glyptoteket i Köpenhamn år

Zakaria Ali Liban

Varje år kontaktas Stockholms stad av personer som vill donera konst till staden. Önskemålet är ofta att framhålla någon särskilt bemärkt person. Är värdet på gåvan högre än 500 000 kronor tar kommunfullmäktige beslut om huruvida staden ska tacka ja eller ej. För gåvor upp till 500 000 kronor tar respektive nämnd beslut, efter förslag

En mor ligger på rygg och omfamnar sitt barn. Skulpturen heter Moderskap och är från 1953. Konstnär är den spanske skulptören och anarkisten Baltasar Lobo som använt motivet mor–barn i många av sina verk.  Verket, som donerats av Liss Erikssons Vänförening, är placerat i en nyanlagd liten park mellan Björkhagens tunnelbanestation och Markuskyrkan. Skulpturen ligger

Stockholms stad fick en ny offentlig skulptur när en nygjutning i brons av Carl Eldhs skulpturgrupp Illusion-Tragedi- Komedi placerades framför Elite Palace Hotel på S:t Eriksgatan. Donator är hotellägaren och entreprenören Bicky Chakraborty och gjutningen har gjorts av Johan Pettersson vid Petterssons konstgjuteri i Hägersten. Illusion-Tragedi-Komedi skapades 1919 av Carl Eldh (1873-1954) och beställdes ursprungligen

Få uppdrag kan vara svårare än att skapa konst för Hötorgshallen, älskad 1950-talsikon för Hötorgscity. Hela världens saluhall med två miljoner besökare om året. En brokig, brôtig miljö, fylld av mat, människor och dofter. Den första frågan att ta ställning till blir om konsten ska arbeta mot eller med saluhallens röriga, rörliga karaktär. Åsa Jungnelius

Brovaktarparken är en underlig park. Belägen skuggigt, mörkt och bullrigt under Essingeleden är den nästan aggressivt kantig i sin utformning. I kassar, inramade av rostande cortenplåt, ligger sprängsten färgsorterad i grått och svart. De sluttande vägarna från bebyggelsen till vattnet är av betong. Punkt. Mitt i denna karga miljö har Albin Karlsson (f. 1972) skapat

Våren 2013 såg boende och passerande vid Odenplan ett drygt 20 meter långt och 2,40 meter högt konstverk bli till på byggplanket vid Citybanans arbetsplats. Med tydliga konturlinjer och mustiga färger skildras byggnader längs vägar som förgrenar sig, korsas och möts. Konstnärer är sjundeklassare i Rinkebyskolan, Rinkeby, och Vasa Real, Vasastan, som under några intensiva

I Jan Svenungssons En tidsmaskin på torget samman­förs olika tider och skeenden. Tre stora stenblock, ­rundade av inlandsisen för ett par miljoner år sedan, ser ut att vara på väg ned för slänten, över torget och ned mot vattenleken. Den största av de uråldriga stenarna har på sin yta en blästrad text, en samling blandade rubriker ur

Det första Susanne Vollmer gjorde när hon fick ­upp­draget att göra den konstnärliga gestaltningen för Kulturskolan Stockholm Hammarby sjöstad var att måla en svart vägg vit. På den vita väggen kunde Kultur­skolans elever sedan se hennes konstverk Everyone dances to their own boom-boom successivt växa fram under hela våren. Konstnären har tecknat med tusch direkt på den

35 × 69 cm

101 × 157 cm

Engelbrektsskolan är en av Stockholms äldsta (arkitekter: Ernst Haegglund och Konrad Elméus). Vid invigningen 1902 var den också stadens största, dimensionerad för 2 400 barn. Idag finns här ca 950 elever, F–9, som efter lång evakuering år 2013 flyttade tillbaks till nyrenoverade lokaler (ombyggnadsarkitekt: Cedervall arkitekter). Magnus Thierfelder (f. 1976) var en av två konstnärer

Hur 1970-talets arkitekturarv ska hanteras, hör till historikernas idag mest debatterade frågor. I Akalla aktualiserades en om- och tillbyggnad av Stenhagsskolan då den blev aktuell (Höjer-Ljungqvist arkitektkontor; ombyggnadsansvariga Projektengagemang): Skolans låg- och mellanstadieverksamhet skulle slås samman med högstadiet på dåvarande Akallaskolan till en gemensam F–9-skola. Ett extra våningsplan för de äldre barnen byggdes ovanpå den

Hjorthagens IP har byggts om. Dess 11-, 7- och 5-mannaplaner har fått konstgräs. En boulebana har anlagts. En ny byggnad har gett personalen nya kontor och förråd, och allmänheten egna toaletter. Och så har entréområdet försetts med ny konst. Ombyggnaden var klar då skulptören Elle Klarskov Jørgensen (f. 1958) gavs uppdraget att ta fram ett

Kista lär ha fått sitt namn efter Kista gård. Ordet anses komma från ett lokalt ord, ”kvia” eller ”kya”, som ungefärligen betyder ”kreatursinhägnad”. Etymologin skvallrar om en annan tid än dagens, då Kista utvecklats till IT- och innovationsföretagstäta Kista Science City och då Kista gård just renoverats och rustats med en helt ny park till

”Jag vill att människor ska få en glad, rolig och överraskande förnimmelse av att världen vi lever i är magisk och att saga och myt bor granne med oss – att det finns en förankring i det oändliga i nuet.” Så beskrev Lisa Jeannin (f. 1972) vad hon ville uppnå med sin konst, då hon

När Mako Ishizuka (f. 1974) fick uppdraget att göra en konstnärlig gestaltning för Engelbrektsskolan tog hon avstamp i skolledningens stolthet över skolans historia och önskemål om att dess nuvarande elever skulle involveras i konstarbetet: Hon såg helt sonika till att nya och gamla elever möttes över en fika för att prata en stund. De äldre

Kristinebergs slottspark är en av Stockholms kulturhistoriskt mest spännande miljöer. Den är också en del av nordvästra Kungsholmen, där stadsdelarna Kristineberg, Stadshagen och Marieberg fått nya bostäder och arbetsplatser när tidigare industrimark omvandlats till kvartersstad. Fler människor betyder också behov av nya parker och ökat tryck på parkerna som redan finns. Exploateringskontoret har därför de