Verken bygger huvudsakligen på naturformer som kan uppfattas som en del av det omgivande landskapet. Konsten tycks vid första ögonkastet vara förbunden med jorden här. Något subtilt, svårdefinierat signalerar samtidigt att verken snarare förkroppsligar en allians mellan natur och kultur, mellan en organisk utveckling och ett konstnärligt skapande. Överraskande proportioner är ett av de grepp

Fontänskulpturen är bekostad av Rederi AB Nordstjernan som donerade den till Stockholms stad. 1969 placerades verket utanför ingången till rederiets kontor vid Stureplan. Nu börjar det ett nytt liv, omgivet av grönska.  Idén bakom verket sägs vara en berättelse om en orientalisk drottning som kom med båt till svenska västkusten. I Björn Evensens tolkning möter

År 1909 beslutades att Stockholm skulle anordna de olympiska spelen 1912. Till olympiaden uppfördes under åren 1910–1912 Stockholms stadion. Arkitekt var Torben Grut (1871–1945) och arenan byggdes i nationalromantisk stil. Stadionanläggningen bevarar, trots mindre förändringar, fortfarande sin ursprungliga karaktär. Inför 100-årsjubileet 2012 utförde fastighetskontoret en varsam renovering och upprustning. I samband med denna kontaktades Stockholm

Den som tittar på stygnen i Sofia Wahls ridå Rosensöm häpnar vid anblicken. Mängden tid och kärlek som lagts vid dessa snärjstygn och kedjestygn, vid dess rumänska söm och fjädersöm, synes närmast omätbar. Silkegarn och ullgarn har broderats till applikationer som sömmats på ridåns sex våder av blank viskostaft, matt flossad bomull och genomsiktlig bomullstyll, men också broderats direktpå dessa

Tommy Støckels (f. 1972) förslag till konstnärlig gestaltning var lika konceptuellt som estetiskt utmanande. Han ville jobba med totalt 25 olika material, både beständiga och förgängliga. Han ville utifrån en enkel, fraktalbaserad grundidé arbeta både utomhus och inomhus. En idé han fick då han sett rutmönstret på fasaden till det dåvarande servicehuset, ritat av Svenska

Konkret transcendens. Ebba Bohlin (f. 1976) har valt en mångtydig titel för sin blå konstbro. Idén föddes då konstnären hade ett vistelsestipendium för arbete med offentlig konst i Marabouparken, en skulpturpark tvärs över Bällstaån, från stockholmssidan sett, i Annedal. Hon föreslog ett landmärke längs den nya strandpromenaden: ”Platsen har ett starkt symbolvärde i form av en gräns.

Vad låg på den här platsen förut? Hur hanterar vi den idag? Och hur påverkar det vi gör idag vår gemensamma framtid? Frågorna ställs genom Ulrika Janssons konstverk för förskolan Pippi Långstrump i Annedal som består av tre delar: rökmoln som stiger två våningar upp ur en fyrkantig skorsten vid förskolans ena kortsida och syns

”Det står konstnären fritt att, utifrån sitt eget pågående arbete, formulera ett koncept för konst i området. Konceptet ska utformas med tanke på dem som ska bo och röra sig i området och får gärna ha ett lekfullt anslag. Ett ledord för projektet är begreppet barndom.” Så löd uppdraget till Anna Strid (f. 1975), då

Övergång Odenplan. Så titulerade författaren och dramatikern Pernilla Glaser (f. 1972) sitt tillfälliga konstprojekt för Stockholm konst, sommaren 2011. Under sex mycket personliga vandringar runt den nuvarande byggarbetsplatsen Odenplan, fick deltagarna skapa sin egen berättelse om platsens historia, nutid och framtid. Genom att till exempel blunda och gå baklänges, frammanade de sin egen bild av

Ålstensskolan ritades av en av Stockholms största skolbyggnadsarkitekter, Ture Rydberg (1881–1961). Den stod klar 1929 och eftersom den har stort kulturhistoriskt värde måste allt om- och tillbyggnadsarbete ske med varsam hand. När BJ-Konsult fick uppdraget att rita en ny matsal löstes ingreppsproblematiken genom att en låg, liten ny huskropp lades dikt an mot 1920-talets monumentala,

Gammelbyn var ett av Stockholms första ålderdomshem utanför tullarna. Arkitekt var Theodor Kellgren som tog fram typritningar för ålderdomshem, när Sveriges kommuner i och med 1918 års fattigvårdsstadga ålades stå för Sveriges ålderdomshem. Därför har Gamlebo 8 och Tussmötegården (1930/1936) i dag kulturhistoriskt värde. Sweco FFNS fick den grannlaga ombyggnads- och upprustningsuppgift som också föranledde

Invigningen av konstnären Olav Westphalens nya verk Dog ascending a stepladder markerade också åter­invigningen av Södra Ängby skola i Bromma, ritad 1946 av Ture Rydberg, nu renoverad och tillbyggd av Carlstedt Arkitekter. Skulpturen är placerad utanför huvudentrén och föreställer en schäferhund i naturlig storlek, som är i färd med att klättra uppför en stege. Verket markerar och

Minnesplaketten över Solidaritet har med Fastighetsverkets medgivande fästs på Hotell Örnskölds kulturminnesmärkta fasad.

På Josef Franks plats på Gärdet står två exemplar av Stol 2025, en av den österrikisk-svenske formgivaren och arkitekten Josef Franks (1885–1967) mest kända stolmodeller. Stolarna, här utförda i sandgjuten brons, är placerade i vinkel mot varandra, en inbjudan till förbipasserande att slå sig ner tillsammans. Att just denna plats fått Josef Franks namn beror

Steg är på en och samma gång igenkännbar och främmande. En stor modellerad form. Ett tecken för ett människans steg i riktning mot okänt mål. Skulpturen står – eller går – direkt på marken, på en liten torgbildning vid Ångermannagatan. “Det här torget är kanske främst ett torg man passerar, eller kanske väntar på, för vidare

Personalen på Zornvägens förskola visste exakt vad den ville ha: ett konstverk som skulle gå att använda och lära sig saker genom, som skulle vara föränderligt, som gärna fick innehålla vatten och som det gick att upptäcka på flera sätt – olika varje gång. Konstnären Tina Eskilsson (f. 1960) svarade med att föreslå en interaktiv

VATT är Stockholms stads första helhetsintegrerade, permanenta ljudkonstverk. Ett osynligt rum i rummet på Sätra torg, som rustats i samband med att bebyggelsestråket mellan Bredäng och Skärholmen förtätats. Torget har med upprustningen möblerats med mattor, möbler och träd till ett slags vardagsrum för dem som dagligen vistas där: Sätraskolans elever och människorna på väg till och

Med absolut gehör för skolans historia har Frida Fjellman (f. 1971) gjort ett tillägg som står helt för sig självt. Hennes Dripping Light ber inte om ursäkt. Installationen av glas, neon och flourescerande plexiskivor vill inte släta över eller rätta till en miljö som redan finns, tvärtom. Konsten tar plats mitt i den – precis som den

Hundratals personer kom till nyinvigningen av Monica Zetterlunds park i Vasastan en ljum augustikväll år 2010. De kom för att höra livemusik med Monica Dominique, Ann-Kristin Hedmark, Bernt Rosengren med flera musiker som arbetat tillsammans med den värmländska sångerska Tage Danielsson beskrev som “ett lingonris i ett cocktailglas”. Och för att höra Monica Zetterlund själv

Lätt, lätt, mycket lätt; en mycket lätt vind drar förbi; och försvinner lika lätt. Och jag vet inte vad jag tänker; och försöker inte heller ta reda på det. Strofen är hämtad ur en dikt av Fernando Pessoa (1888–1935), vars lyrik varit en stor inspirationskälla för tillkomsten av konsten på Liljeholmstorget. Liksom platsen – Liljeholmen