Konst och kultur har länge präglat Slussen och kommer också att känneteckna platsen framöver. Tillsammans med Stockholm konst har Projekt Slussen tagit fram ett koncept med konst i fokus för att levandegöra Södermalmstorg även under byggtiden. Konceptet Konst vid Slussen ska bidra till att synliggöra olika former av konstnärliga uttryck som inspireras av platsens historia,

Martina Hoogland Ivanow arbetar främst med dokumentation genom fotografi och film. Hennes komplexa verk inkluderar även skulpturala element, riktat ljud och ljusmontage. Ett intresse för motsatser och för mänskliga relationer finns i hennes äldre och nya verk. De gestaltningar som visades i Slakthusområdet kretsade kring människans relation till naturen i modern tid och om det irrationella och

Akay & Olabo söker skönheten i det vardagliga. De använder sig ofta av begagnade, slitna, ofta massproducerade material och ting, som de omgestaltar för att skapa något nytt. Deras projekt är materiella minnesbanker från platser som inte längre finns eller som underordnas en stor förändring. Deras konstnärliga gestaltning One Man ́s Trash Another Man’s Treasure

Kontraster och mångfald är en ständig inspiration och den främsta motivationen för Amanuelabiy Abraham Gemeda.  I sina verk utforskar han det komplexa förhållandet mellan mänsklighet, natur och industrialisering. Amanuelabiy Abraham Gemeda, född 1980, är utbildad bland annat på HDK/Steneby. Han arbetar främst skulpturalt med metall. 

Mattias Bäcklins konstnärskap kretsar kring stadier av förfall, till- blivelse och rörelser mot liv eller död.  Han navigerar i en värld av konsthistoria och kunskap som han tillägnat sig genom åren som ornitolog och insektssamlare på hobbynivå. Bäcklin skapar en egen slags mytologi som knyter ihop fragment av natur och civilisation och skapar ett tredje alternativ. 

Hur påverkas våra kroppar, tankar och beteendemönster av den digitala världen som vi dagligen är en del av? Från denna fråga utgick Anna Ådahl i sin konstnärliga gestaltning Digitala vi. Hennes skulptur avbildade en digital standardkaraktär som används för att simulera folkmassor i film och dataspel. Figuren skrevs ut på en 3D-skrivare. 3D-modelleringen skapades av

Lars Widenfalk, född 1954, arbetar i olika material såsom brons och is, men framför allt i sten, oftast marmor och granit. Han har haft utställningar i bland annat Norge, Danmark, Tjeckien och Italien.  Han är representerad i bland annat Riksdagshuset i Stockholm, Sundsvalls museum och Göteborgs konstmuseum. Widenfalk fick Skulptör­förbundets Sergelstipendium 2016. 

Michael Johansson har skapat platsspecifika inslag, där återvunna vardagsföremål passas in perfekt i mer eller mindre iögonfallande hålrum i stadsrummet. Resultatet är enkla geometriska former som aktiverar hålrummen och öppnar upp platserna för nya tolkningar. Michael Johansson, född 1975, är utbildad vid Konsthögskolan i Malmö. 

Cecilia Ömalm har sedan 10 år tillbaka arbetat med ljusinstallationer i publik miljö. Door to the Afterlife var ett ljusverk inspirerat av så kallade efterlivsdörrar. I det forna Egypten fungerade dessa dörrar som portaler mellan världar för gudar och avlidna. Det cyan- blå ljuset i Ömalms verk skapar en vibrerande och distinkt linje som ritas upp

Jacob Dahlgren, född 1970, bor och är verksam i Stockholm.  Han är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan och ställer sedan början av 2000-­talet flitigt ut över hela världen. Han finns representerad i stora internationella samlingar som till exempel på Moderna Museet och Nationalmuseum i Stockholm. 2007 representerade Dahlgren Sverige på konstbiennalen i Venedig.

Den isländske konstnären Egill Sæbjörnsson är känd för sin avancerade och samtidigt humorfyllda konst som han laddar med visuella effekter. Han blandar olika material och tekniker och överskrider traditionella genregränser. Sæbjörnssons installationer, ibland med inslag av performance, består ofta av skulpturala objekt och animerade projektioner, där ljud och bild förstärker varandra och förmedlar känsla av

På fasaden till Svartensgatan skapade Ossian Eckerman en målning i multipla former över hela väggen (t.o.m. juni 2023). I gränssnittet mellan det abstrakta och figurativa upphävs tyngdlagen och byggnaden bryts upp och nästan svävar. Likt resterna av en arkaisk ruin som löpt amok och lekfullt skapat sig en alldeles egen och ny konstruktion. Ossian Eckerman,

Olga Golos arbetar huvudsakligen med skulptur och installation, ofta med hänvisning till gräns- och övergångsupplevelser, inklusive gränsen mellan mänskligt format och naturligt landskap.  Golos är intresserad av vad som är personlighet och hur en person samtidigt kan vara en individ och en del av ett kollektiv. I sin praktik utforskar hon hur mångfald och individualitet

Lost & Found var en skulptural installation på dagen och en ljusskulptur på natten. Verket var halvtransparent. Det anpassade sig till det befintliga ljuset och smälte på så sätt in med dagens stämningar och med årstider.

Dascha Esselius har under många år skapat konstinstallationer med ljus, ljud och rörelse. Hon arbetar i spänningsfältet mellan det fantastiska och det realistiskt dokumentära. Verken gav själva ljuset och rörelsen en form.  Dascha Esselius har bland annat studerat på Konstfack i Stockholm. 

Projektet Kyssen utgår från ett fotografi av skulpturen Broderskyssen av Luca Madrassi. Den föreställer en mor och hennes två barn. Stina Persson har försökt hitta skulpturen inifrån och grävt ut dess negativa form i lera, för att sedan gjuta den i positiv form. Stina Persson är utbildad på Konstfack i Stockholm och på Konsthögskolan vid Umeå

Kristina Matouschs monumentala installation mitt i Strömmen ut-gjordes av 70 stycken vita bojar som skapade ett stort rutnät i vattnet. Konstnären ville synliggöra vattenytans rörelse i förhållande till de vita fasta punkterna och tillföra ytterligare ett skikt till vattenytan. Likt spår av jordens längd-och breddgrader. Hon undersökte hur punktsystemet bytte skepnad beroende påvarifrån det betraktades

Stockholm konst ansvarar för stadens konstsamling. Ett sparsmakat urval ur konstinköpen åren 2020 och 2021 visades under våren på Liljevalchs+. Genom en blandning av material, tekniker och uttryck bjöd Stockholm konst på ett visuellt äventyr där särdragen var viktigare än likheterna. Stockholms stad började förvärva konst för mer än hundra år sedan. Det är en

Utgångspunkten för Axel Liebers verk är en enkel papperspåse som förstorats monumentalt och på så vis nästan blir till arkitektur. Med sina öppningar i olika nivåer uppstår liksom scener mitt i verket där saker kan utspelas. Påsen är alltid halvfull, från alla håll, och den spelar lekfullt med skala och enkla motsatser: inne och ute,

ILMATAR – LUONNOTAR var ett ljudverk där konstnären fångat upp naturens ljud och spelade upp dem mitt inne i stadens hjärta. För den som medvetet ville lyssna nåddes ljudet via en QR-kod. Framför Soltrappan högt upp i luften hängde en så kallad rådare, en vägvisare som färdas genom luften för att med tankens kraft föra