På Slättgårdsskolan har Lina Selander och Dick Hedlund skapat två konstnärliga gestaltningar som utforskar gemenskap och livets kretslopp. Genom Selanders svävande blåvalsskelett i Världens största hjärta och Hedlunds färgstarka, organiska former i Växlingar möts konst och vetenskap. Tillsammans skapar verken en levande miljö som väcker nyfikenhet och påminner om hur allt liv hänger samman.
Lina Selanders gestaltning Världens största hjärta i Slättgårdsskolan utgår från temat ”gemenskap” i dess mest grundläggande form – livet på jorden och vårt gemensamma ursprung i havet. För mer än fyra miljarder år sedan uppstod livet i vattnet. Vi är alla fortfarande länkade genom det vatten som en gång omgav de första organismerna och som fortsätter att cirkulera genom människor, djur och landskap. Våra kroppar består till största delen av vatten.
Den gemensamma rörelsen börjar i skolans livfulla entré och strömmar vidare upp genom byggnaden för att nå kulmen i atriet. Här öppnar sig en särskild rymd där hav och himmel tycks mötas. Atriets vertikalaxel blir en poetisk metafor för havsytan och de enorma djup som breder ut sig under den. I denna rymd svävar ett tio meter långt blåvalsskelett. Blåvalen bär på flera lager av betydelser. Den är jordens största djur och har också det största hjärtat på vår planet. Dess djupa, melankoliska sånger färdas hundratals kilometer genom havet som ett av naturens mest suggestiva mysterier. Trots sin väldiga storlek är blåvalen påtagligt sårbar och stillsamt vänlig. Den förkroppsligar både naturens storhet och dess utsatthet.
En gyllene skiva, två meter i diameter, har placerats på tegelväggen i atriet. Under dagen reflekterar den dagsljuset och liknar en sol. Vid skymningen lyser det bakomliggande ljuset starkare och skivan förvandlas till en måne. I växlingen mellan reflektion och ljus, mellan sol och måne, blir verket en sinnebild för tidens gång och för de större cykler som omsluter allt liv – naturens, jordens, tidvattnets och universums rörelser.
Gestaltningen är lågmäld och samtidigt distinkt närvarande. Den fungerar som ett signum för platsen och som en tålmodig påminnelse om vår gemensamma framtid och vårt gemensamma ansvar för jorden. Konstverket väcker nyfikenhet och upptäckarglädje och skapar förbindelser mellan konst, vetenskap och undervisning. Det öppnar frågor om livets ursprung, klimatförändringar, ekosystemens sårbarhet och om människans plats i en större värld.
Världens största hjärta är ytterst en gestaltning som länkar samman människor, arter, dåtid, nutid och framtid. Den påminner om att vi alla bär samma vatten inom oss och att våra liv är del av ett större, gemensamt kretslopp.
Lina Selander, född 1973, är utbildad vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm och Akademin Valand i Göteborg. Hon är en av Sveriges främsta konstnärer inom rörlig bild, men arbetar också med installationer och skulpturer i olika former. Hennes verk handlar ofta om minne och refererar till historiska händelser och existentiella frågor. Det dokumentära materialet bearbetas på ett konstnärligt sätt. Selander representerade Sverige vid den internationella konstbiennalen i Venedig 2015. Hon har haft en rad uppmärksammade utställningar såväl i Sverige som utomlands och har skapat flera offentliga verk.
