Tre rosa landkrabbor i betong har kravlat sig upp ur vattnet
vid Långsjöbadet. En står på sandstranden och tittar mot sjön,
de två andra står tillsammans en bit bort, på gränsen mellan
strand och land. Figurerna är en sammanslagning av krabba
och mänsklig varelse, och de kan tittas på, sittas på, matas och
pratas om och med.
Skulpturerna har kommit på plats tack vare politikerna i
stadsdelsnämnden i Älvsjö. De såg hur mycket stadsdelens
barn uppskattade badplatsen och ville genom konst göra den
ännu bättre – men hur skulle de gå till? Någon egen budget för
konst fanns inte, och några byggnadsarbeten som omfattades
av enprocentsregeln var inte planerade. Stockholm konst kon-
taktade därför Fastighetskontoret, som äger stadens badplat-
ser. Och eftersom kontoret står i begrepp att rusta beståndet
kunde det anslå pengar både för konst och fundament, monte-
ringsarbete och leksäkerhetsgranskning. Eftersom politikerna
ville ha konsten på plats före badsäsongen blev det fråga om
inköpt konst, och inte om konst som tillkommit speci kt för
sin plats. Men ingen annanstans kan Landkrabborna som här
ses i grupp, just landstigna från vattnet.
Kontnären Amalia Årfelts (f. 1969) första Landkrabba, som
är mor till de tre vid Långsjöbadet, tillkom för några år sedan
för en av de årligen återkommande skulpturutställningarna på
Landsort. En landkrabba kallar vi ju den som trivs bäst på land
men skulpturen Landkrabba trivs både på land och i vatten.
Urmodern är ganska tunn och smäcker i både kropp och
ben. Landkrabborna vid Långsjön är mer robusta och grövre
i kroppen, eftersom de ska hålla både för livlig lek och tidens
tand. Figurerna, som är cirka 35 cm höga och väger runt 120
kg, ska stå ute året om och ge badets besökare ett extra nöje.
Tillfälligt borttagna p.g.a. arbeten på platsen.
