Det konstnärliga gestaltningsarbetet av Henriksdalsallén började 2007, då tre konstnärer inbjöds att skissa varsitt förslag till konstnärlig gestaltning för ett stråk i stadsutvecklingsområdet Henriksdalshamnen. Nikolina Ställborn (f. 1972) fick uppdraget att fördjupa sin idé i nära samarbete med Andersson Jönsson Landskapsarkitekter.
Tillsammans har de bidragit till ett stycke helt ny stad på platsen för de tidigare Hammarbyverkens gamla varvsområde. I detaljplanen från 2004 beskrivs detta som föga intressant: ”Inom området finns ingen bebyggelse klassad som bevarandevärd”, ”Områdets stränder utgörs av utfyllnadsslänter”, och så vidare.
Hamnbassängen har däremot bevarats och i stråket från vattnet genom bostadsområdet minner idag näckrosor och böljande planteringar om ett före varvsanläggningen eventuellt möjligt förflutet.
Nikolina Ställborns tillskott är en organisk ljusskimrande värld av hårdkokta industrimaterial: glasfiberlaminerad polyester och betong. Elva inifrån upplysta skulpturer sträcker sig upp till 2,7 meter högt över nio breda, låga näckrosblad i svartpigmenterad betong, behandlad så att den vid beröring känns mjuk som sammet. Tre av ljusskulpturerna – Nymphaea Luminis [gigantea] – är fruktigt rosa näckrosknoppar som balanserar på höga stänglar. Övriga åtta har till formen inspirerats av den spretiga svampen Aspergillus fumigatus. När skymningen faller tänds de, samtidigt som områdets gatubelysning. Resultatet: magi.
”Jag har ändrat min inspiration från botaniken och lekt med växter som avger sken i mörker”, berättar konstnären i sitt skissförslag:
”Jag har velat skapa en svärmisk stämning i gaturummet som ska locka människor att flanera och strosa här, dröja sig kvar och sitta en stund på något av de stora näckrosbladen”.
