Stockholm konsts sommarutställning vid Strandvägens kaj samlar verk som på olika sätt speglar människans förhållande till havet – som livsnerv, myt och marknad. I Yngvild Saeters Gadus vävs personliga fiskeminnen samman med reflektioner över teknologi och natur, medan Nada Alis Atrahasis 3.0 gestaltar en dystopisk framtid präglad av klimatkollaps och förlorad räddning. Eric Grates Gudinna vid hyperboreiskt hav erbjuder ett poetiskt perspektiv där det nordliga havet blir en plats för stillhet och eftertanke. I Monument över tillväxten riktar Finn Ahlgren en kritisk blick mot samtidens konsumtion och förlorade djup.
Vid vattnets kant, där staden möter sin historia av handel och förbindelser, breder skulpturerna ut sig som samtida strandfynd – fragment av vår tid, uppspolade på kajen. Fyra verk som på olika sätt gestaltar människans komplexa relation till havet – inte bara som naturkraft, utan som symbol för längtan, överlevnad, handel och förlust.
Monument över tillväxten är en skulptur i form av en triumfbåge – ett klassiskt segermonument som här har omtolkats och byggts i återvunnet material som trävirke och plåt från vitvaror. Denna samtida triumfbåge väcker frågor om vad vi egentligen firar i vår tid: konsumtionen, tillväxten och illusionen av framsteg.
När vi kliver in i verket förs vi in i ett landskap där yta har ersatt djup och närhet har blivit en simulering. Det är en gestaltning av en samtid där föremål som mobiltelefoner inte längre är fönster mot omvärlden – utan speglar. Vi möter i första hand oss själva, filtrerade.
I detta tillstånd av ständig stimulans och distraktion har våra mellanrum försvunnit – de tysta stunderna, transportsträckorna, långsamheten – det som tidigare gav plats för eftertanke. Samtal har blivit presentationer, nyanser förenklas till åsikter, och det komplexa mals ned till något lättkonsumerat.
Monument över tillväxten är både en fysisk skulptur och ett kritiskt samtidsdokument. Verket fungerar som ett manifest över en kultur där tillväxt ersatt eftertanke och där konsumtion blivit ett substitut för mening. Konstverket är ett monument över det vi riskerar att förlora – när filtren får styra vår blick.
Finn Ahlgren (f. 1977) är en svensk formgivare och konsthantverkare vars arbete kretsar kring frågor om estetik, status och moral. Med en bakgrund som utbildad finsnickare och med en kandidatexamen i möbeldesign och inredningsarkitektur från Konstfack, utmanar Ahlgren etablerade normer inom designvärlden. Genom att arbeta med återbrukade, ofta lågstatusmaterial – exempelvis laminerad spånskiva från utrivna kök – skapar han möbler och objekt som ifrågasätter vad som anses vara fint eller fult. Hantverket är centralt i hans praktik, för att lyfta fram slumpen, misstagen och det okontrollerade.
